Suorvadammen
| Suorvadammen | |
 Dammen och ett vindkraftverk vid Suorva. | |
| Dämmer upp | Stora Lule älv |
|---|---|
| Dammtyp | 1923–1972: Serievalvsdamm 1972– :Stenfyllningsdamm |
| Skapar | Akkajaure |
| Underhålls av | Vattenfall AB |
| Längd | 1 530 m |
| Höjd | 67 m |
| Bygget påbörjades | 1919 |
| Öppningsdatum | etapp 1: 1923 etapp 2: 1941 etapp 3: 1944 etapp 4: 1972 |
| Reservoar | |
| Kapacitet | 1923: 1020 milj m³ 1941: 2190 milj m³ 1944: 2750 milj m³ 1972: 6000 milj m³ |
| Geografiskt läge | |
| Koordinater | 67°31′19.04″N 18°11′46.74″Ö / 67.5219556°N 18.1963167°Ö |
Suorvadammen är en kraftverksdamm i Stora Lule älv som dämmer upp regleringsmagasinet Akkajaure. Regleringsnivåerna ligger mellan 423–453 meter. Dammen reglerar vattenflödet till Porjus vattenkraftverk.
Dammen anlades vid Lilla Sjöfallet nedanför Suorvasjöarna. Mitt i älvfåran finns här en klippö, Jiertasuoloi, över vilken dammen byggdes i två delar, den östra respektive den västra dammen.[1]
Det område som dammen och fördämningen tagit i anspråk ingick ursprungligen i Stora Sjöfallets nationalpark, inrättad 1909. Men inte ens nationalparker utgjorde något hinder för dåtidens vattenkraftsutbyggnad. För att kunna exploatera det stora sjösystemet i Stora Sjöfallets nationalpark bröt riksdagen år 1919 helt enkelt ut detta område ur nationalparken. Dessförinnan menade Vetenskapsakademien, som ansvarade för tillsynen av landets nationalparker, att en uppdämning allvarligt skulle skada parken, men motsatte sig ändå inte en exploatering eftersom de nationalekonomiska vinsterna bedömdes bli så stora. Efter alla etapper i bygget av dammen och det underjordiska kraftverket Vietas, så var Stora Sjöfallet rejält stympat. Allt vatten från Akkajaure leds nu genom kraftverket, vilket ursprungligen motsvarade 97% av tillföringen i Kårtjejaure (194 m3/s). Medelvattenföringen är idag runt 6 m3/s, och oftast har vattenfallet karaktären av en större bäck, snarare än den ursprungliga älv som flödade där.
Arbetsvägen över dammen är öppen för vandrare och är det enda sättet att ta sig till Sarek och den södra delen av Stora Sjöfallets nationalpark norrifrån utan att åka båt.
| Utbyggnadsetapp | 1 | 2 | 3 | 4 |
|---|---|---|---|---|
| Byggnadsår | 1919–1923 | 1937–1941 | 1942–1944 | 1966–1972 |
| Magasinvolym | 1020 milj m³ | 2190 milj m³ | 2750 milj m³ | 6000 milj m³ |
| Regleringsgrad | 20 % | 45 % | 57 % | 111 % |
| Vattenståndsvariation | 8,5 meter | 15,3 meter | 18,4 meter | 30 meter |
| Östra dammen | Serievalvsdamm | Stenfyllningsdamm | ||
| Längd | 220 meter | Förlängd till 316 m | 750 meter | |
| Högsta höjd | 11 meter | Höjd till 21,5 m | 50 meter | |
| Västra dammen | Serievalvsdamm | Stenfyllningsdamm | ||
| Längd | 168 meter | Förlängd till 291 m | 450 meter | |
| Högsta höjd | 11 meter | Höjd till 24 m | 67 meter | |
| Sågviksdammen | Betongdamm | Stenfyllningsdamm | ||
| Längd | 140 meter | 330 meter | ||
| Högsta höjd | 4 meter | 23 meter | ||
| Kostnad | 13 milj kr | 4 milj kr | 5,7 milj kr | 116 milj kr |
Noter
- ^ Manker, Ernst (1944). Lapsk kultur vid Stora Lule älvs källsjöar: en etnografisk inventering inom uppdämningsområdet vid Suorva. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 4. Stockholm: Geber. Libris 859800
- ^ Leif Kuhlin. ”Vattenkraften i Sverige”. http://vattenkraft.info/lulealven/suorva.php. Läst 10 november 2008.
Källor
- Claes Bernes, Lars J Lundgren. 2009. Bruk och missbruk av naturens resurser : en svensk miljöhistoria. Monitor 21. Naturvårdsverket.
Externa länkar
- Vattenkraften i Sverige (av Leif Kuhlin)
- Suorva, Nordiska museet, 1941.