Tänk på barnen

"Tänk på barnen" är en kliché^[1] som används som en retorisk taktik. Den handlar till synes om barns rättigheter, exempelvis när man diskuterar barnarbete. I debatter används det oftast som en vädjan om att förbarma sig, vilket gör det till ett argumentationsfel.^[2]^[3]^[4]

Argumentationstaktiken att hänvisa till "tänk på barnen" anses bland annat användas av (social)konservativa företrädare.^[5] Även politiker med socialliberal framtoning har förknippats med "tänk på barnen"-resonemang.^[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Redaktionen (20 maj 2022). ”Veckans bråk: Tänk på barnen!”. Fokus. https://www.fokus.se/veckans-brak/veckans-brak-tank-pa-barnen/. Läst 4 september 2023.
^ Community, Space and Online Censorship. Routledge. 2016-05-23. sid. 191–239. ISBN 9781315573007. http://dx.doi.org/10.4324/9781315573007-6. Läst 21 maj 2019
^ Hutchison, Elizabeth D. (1992-01). ”Threatened children: Rhetoric and concern about child-victims”. Children and Youth Services Review 14 (5): sid. 464–466. doi:10.1016/0190-7409(92)90048-z. ISSN 0190-7409. http://dx.doi.org/10.1016/0190-7409(92)90048-z. Läst 21 maj 2019.
^ Borschke, Margie (2011-11). ”Rethinking the Rhetoric of Remix”. Media International Australia 141 (1): sid. 17–25. doi:10.1177/1329878x1114100104. ISSN 1329-878X. http://dx.doi.org/10.1177/1329878x1114100104. Läst 21 maj 2019.
^ Kraemer, Nicolas von (15 oktober 2019). ”Det handlar inte om Greta” (på svenska). www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/a3be7976-02b0-459a-993c-7fcee78f22d5. Läst 6 maj 2024.
^ Gustafsson, Ellen (1 maj 2023). ”Gör upp med Systemet”. Dagens industri. https://www.di.se/ledare/gor-upp-med-systemet/. Läst 6 maj 2024.

[1] Redaktionen (20 maj 2022). ”Veckans bråk: Tänk på barnen!”. Fokus. https://www.fokus.se/veckans-brak/veckans-brak-tank-pa-barnen/. Läst 4 september 2023.

[2] Community, Space and Online Censorship. Routledge. 2016-05-23. sid. 191–239. ISBN 9781315573007. http://dx.doi.org/10.4324/9781315573007-6. Läst 21 maj 2019

[3] Hutchison, Elizabeth D. (1992-01). ”Threatened children: Rhetoric and concern about child-victims”. Children and Youth Services Review 14 (5): sid. 464–466. doi:10.1016/0190-7409(92)90048-z. ISSN 0190-7409. http://dx.doi.org/10.1016/0190-7409(92)90048-z. Läst 21 maj 2019.

[4] Borschke, Margie (2011-11). ”Rethinking the Rhetoric of Remix”. Media International Australia 141 (1): sid. 17–25. doi:10.1177/1329878x1114100104. ISSN 1329-878X. http://dx.doi.org/10.1177/1329878x1114100104. Läst 21 maj 2019.

[5] Kraemer, Nicolas von (15 oktober 2019). ”Det handlar inte om Greta” (på svenska). www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/a3be7976-02b0-459a-993c-7fcee78f22d5. Läst 6 maj 2024.

[6] Gustafsson, Ellen (1 maj 2023). ”Gör upp med Systemet”. Dagens industri. https://www.di.se/ledare/gor-upp-med-systemet/. Läst 6 maj 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]