Socialliberalism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flygblad från Liberala partiet i Storbritannien, 1911.

Socialliberalismen är en gren av liberalismen som utgår ifrån en så kallad positiv frihetsdefinition. Socialliberalism är liberalism men med socialt skyddsnät. Till skillnad från liberalism menar socialliberaler att det behövs vissa statliga ingripanden.

Socialliberalism menar att det allmänna har ett ansvar för de svagaste.[1] De människor som inte har möjligheten eller kraften att stå på egna ben ska få samhällets stöd genom samhällsomvandling som dirigeras fram av politiska församlingar och myndigheter.[2]

I Sverige anses Folkpartiet vara det Socialliberala partiet.[2] År 2002 bedrev Folkpartiet kampanjen det "glömda Sverige" där man värnade om omsorg för de svaga.[3]

Den grundläggande skillnaden mellan socialliberalism och socialdemokrati är att socialdemokrater anser att det ska vara mycket statligt och gemensamt ägt, medans socialliberaler inte anser det. Andra skillnader är att Socialliberalism avvisar kollektivism medan Socialdemokraterna vill kollektivt tvinga alla elever i Gymnasium[4]. Socialliberalism strävar efter att se den enskilda individen och med hjälp av politiska församlingar och myndigheter skapa bästa förutsättningen för var och en att leva ett friare liv.

Socialliberalismen förespråkar en aktiv socialpolitik och en viss aktiv ekonomisk politik från statens sida. Socialliberaler menar också oftast att om marknaden inte fungerar skall staten se till att den gör det, medan många marknadsliberaler ofta anser att statlig inblandning enbart kan försämra läget.

På engelska kallas socialliberalism ibland för new liberalism. Denna benämning ska inte förväxlas med den svenska termen nyliberalism, som på engelska kallas för neoliberalism eller libertarianism.

Rawls socialliberalism[redigera | redigera wikitext]

En av de viktigaste ideologerna inom modern socialliberalism är John Rawls. Rawls menar att det liberala samhällssystemet är det som naturligt skulle uppstå om man kunde placera en grupp människor i en så kallad ursprungsposition och be dem dra upp huvudlinjerna för ett samhälle. Ursprungspositionen innebär en tidpunkt "före" samhället, där ingen av de inblandade på förhand vet om vilken plats de kommer att få i det samhälle de skall utforma. Enligt Rawls skulle de då välja ett samhälle som uppfyller ett antal principer, nämligen:

  • Varje människa har rätt till den största uppsättning grundläggande friheter som är förenlig med att alla har samma friheter.
  • Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska vara anordnade så att de gynnar de människor som har det sämst ställt.
  • Alla yrken och ställningar skall vara öppna för alla människor att söka och diskriminering är ej tillåtet.

De friheter som den första principen talar om är exempelvis yttrandefrihet, föreningsfrihet, yrkesfrihet och liknande. Den första principen är alltså inte ett argument mot exempelvis skatt. I händelse av konflikt mellan principerna är den första viktigare än den andra, såvida förhållandena inte är sådana att folk ändå inte kan använda de friheter som första principen talar om (skulle exempelvis kunna vara fallet i vissa väldigt fattiga länder).

Vissa har kritiserat Rawls för att inte placera även icke-mänskliga djur i ursprungssituationen. Tankeexemplet med ursprungssituationen kan dock enkelt modifieras så att även dessa tas med i beräkningen. Oavsett om man låter icke-mänskliga djur vara med eller inte så har vissa anammat ursprungssituationen men förnekat att den leder till Rawls principer, en del har hävdat att den istället leder till utilitarism, medan vissa accepterat Rawls principer men hittat en annan grund för dem.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Socialliberalismen har dels sina rötter i en rapport av den brittiska kungliga kommissionen, som kom 1842, vilken behandlade frågan om villkoren inom engelsk kolgruveindustri. Rapporten visade att det förekom både gravida kvinnor och barn i arbetsstyrkan, samt arbetstider som sträckte sig dygnet runt och dålig säkerhet.

Dessa resultat chockade hela det brittiska samhället och fick flera liberaler att kräva att staten skulle motverka all form av nöd och fattigdom hos arbetarna. Dessutom krävde man att staten skulle använda styrkemetoder för att förhindra monopolsituationer och utnyttjande av arbetare. Man hävdade att den politiska och sociala friheten måste stå över den ekonomiska.

Ideologin har också influerats mycket av filosofer såsom exempelvis John Stuart Mill som förespråkade individens frihet på utilitaristiska grunder. I sin skrift "Om frihet" utvecklar han bl.a. skälen för yttrandefriheten och för begränsningen av handlingens frihet endast när andra genom handlingen skulle lida skada.

De tidigaste socialliberalerna var också mycket inspirerade av ekonomer som John Maynard Keynes som förespråkade en starkare statlig styrning av ekonomin än vad klassiska liberala ekonomer förespråkade. Efter 70-talet har dessa ekonomiska teorier blivit mindre populära, vilket utomlands har minskat populariteten hos socialliberalismen.[källa behövs]

I Sverige var socialliberalismens starkaste ideolog Bertil Ohlin, som förespråkade "fri ekonomi med socialt ansvar", en politik med mindre statlig ekonomisk styrning än socialliberalismen utomlands. Begreppet har därför behållit sin popularitet mer i Sverige än utomlands.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.folkpartiet.se/folkpartiet-nara-dig/norra-alvsborg/kommuner/trollhattan/liberal-ideologi/socialliberalism-/
  2. ^ [a b] https://www.folkpartiet.se/vara-politiker/ledamoter-av-riksdagen/emma-carlsson-lofdahl/artiklar/vi-ar-sveriges-socialliberala-parti/
  3. ^ http://web.archive.org/web/20020906214840/http://www.folkpartiet.it/artikel.asp?article_id=10426
  4. ^ http://www.socialdemokraterna.se/Media/nyheter/Framtiden-kraver-obligatorisk-gymnasieskola/