Socialkonservatism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln ingår i Wikipedias
serie om konservatism
Ideologier

Liberalkonservatism
Värdekonservatism
Kulturkonservatism
Socialkonservatism
Neokonservatism
Nykonservatism
Paleokonservatism
Radikalkonservatism
Lundakonservatism
Nationalkonservatism
Konservativ liberalism
Kristen höger

Politiska partier

Konservativa partier
Internationella Demokratiska Unionen
Europeiska folkpartiet (EU)

Socialkonservatism är en politisk åskådning som utvecklades ur konservatismen i slutet av 1800-talet. Anhängare till socialkonservatismen ansåg att samhället hade ett ansvar för att alla skulle få en dräglig levnadsstandard. Man menade att samhället bland annat skulle ta itu med farliga arbetsmiljöer och sjukdomar.[1]

Ideologisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Under den senare delen av 1800-talet gick de socialkonservativa i riktning mot att acceptera allmän rösträtt samtidigt som statlig socialpolitik blev en betydande del inom socialkonservatism. Man syftade till att integrera arbetarna i nationens gemenskap för att motarbeta konflikter och revolution.[2]

Tyska Riket kännetecknades av socialkonservatism och ses som föregångare till 1900-talets välfärdsstat.[1] Bismarcks socialkonservativa idéarv fick bland annat till konsekvens att Tyskland blev det första landet med ett allmänt pensionssystem.[3] Näraliggande politiska riktningar är den österrikiska kristsociala rörelsen och den svenska unghögern.

Ideologi[redigera | redigera wikitext]

Socialkonservatismen är relaterad till nationalkonservatismen:[4] Nationalkonservativa partier är sociala traditionalister i den mening att de stödjer den traditionella kärnfamiljen och social stabilitet.[5][6] Många nationalkonservativa är därför socialkonservativa och förespråkare av en begränsad invandring och att stifta lagar inom politikområden för lag och ordning.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Konservatism”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/konservatism. 
  2. ^ Larsson, Reidar (2006). Politiska ideologier i vår tid. "3". Studentlitteratur. sid. 43. ISBN 978-91-44-03956-5 
  3. ^ Christoph Conrad, "The Emergence of Modern Retirement: Germany in an International Comparison (1850-1960)", Population: An English Selection, Vol. 3, 1991, sid 171-200
  4. ^ Mandal, V.C. (2007). Dictionary Of Public Administration. Sarup & Sons. ISBN 978-81-7625-784-8. http://books.google.com/books?id=Hs0xJORVIHwC&pg=PA306&dq=%22National+conservatism%22+-inpublisher:icon&as_brr=0&cd=8#v=onepage&q=%22National%20conservatism%22%20-inpublisher%3Aicon&f=false 
  5. ^ [a b] http://www.parties-and-elections.eu/content.html
  6. ^ Rosenberger, Sieglinde, is swinging towards the right - What are the effects on women?, University of Vienna, 2002. Retrieved 6 December 2010.