Tagma

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tagmata hos en trilobit: cephalon, thorax och pygidium.
Tagmata hos en insekt, i detta fall en trollslända.
Tagmata och extremiteter hos en spindel.

Tagma (av grekiska τάγμα, plural τάγματα, tagmata) kallas en specialiserad grupp av segment eller metamerer som bildar en funktionell morfologisk enhet.[1][2]

Segmenten kan antingen vara sammanvuxna (som i insekternas huvud) eller ledade och rörliga mot varandra (som i insekternas bakkropp). Man får tänka sig att djuren har utvecklats från former med många likadana segment, vardera med ett benpar, till former där segmenten har specialiserats gruppvis och blivit olika: detta kallas tagmatisering. Termen används mest då man talar om leddjuren, men kan även användas inom andra stammar,till exempel ryggsträngsdjuren (kordaterna).

Tagmata[redigera | redigera wikitext]

Namnen som ges till tagmata i olika djurgrupper är ganska godtyckliga, och tagmata i en grupp är inte homologa till dem i en annan grupp.

  • Insekterna har tre tagmata: huvud (caput), mellankropp (thorax) och bakkropp (abdomen). Caput består av acron plus 6 segment med mundelar och antenner. Thorax består alltid av 3 segment som alla har ett benpar, och de två bakre har dessutom vingar. Abdomen består av 11 eller färre segment och har aldrig extremiteter.
  • Vissa spindeldjur, till exempel spindlar, har en tydligt tvådelad kropp. Deras tagmata kallas cephalothorax (huvud och mellankropp) respektive abdomen, eller med en modernare terminologi, prosoma respektive opistosoma.
  • Trilobiterna hade 3 tagmata: cephalon (huvud), thorax (kroppens mittparti) och pygidium (bakersta delen).

Tagmosis[redigera | redigera wikitext]

Den evolutionära processen som skapar tagmata genom att sammansmälta och förändra segment kallas tagmosis. Den medieras av Hox-gener och andra gener som kontrolleras av dessa.[3] Processen har studerats mycket hos bananflugan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Artikeln är baserad på motsvarande artiklar i engelskspråkiga och tyskspråkiga Wikipedia. Lästa 14 juli 2013.
  2. ^ Khanna, D. R. (2004) (på engelska). Biology of Arthropoda. Discovery Publishing House. ISBN 978-81-7141-897-8. http://books.google.se/books?id=Hd4OEDo4gbwC 
  3. ^ Minelli, Alessandro (2003). ”Body Regions: Their Boundaries and Complexity” (på engelska). The development of animal form: ontogeny, morphology, and evolution. Cambridge University Press. sid. 79–105. ISBN 978-0-521-80851-4