Talrör

Från Wikipedia
Kommandobryggan; ena ändan av talröret mellan bryggan och maskinrum på S/S Orion
Maskinrummet; andra ändan av talröret mellan bryggan och maskinrummet på S/S Orion

Talrör, med äldre benämning pneumatisk telegraf[1], är en apparat för röstöverföring över en kort sträcka mellan två rum eller separata utrymmen.

Ett talrör är ett metallrör med koniska trattar i bägge andar för att överföra tal genom sammantryckning av luft i ett rör över ett begränsat avstånd med hinder emellan, till exempel mellan rum på olika våningar i en byggnad. Ett vanligt användningsområde för talrör var ombord på fartyg, särskilt för kommunikation mellan maskinrum och kommandobrygga.

Ljudkvaliteten är ganska dålig och volymen relativt svag. Man måste därför lyssna med örat mot talrörets öppning om miljön i övrigt är bullrig. För att uppmärksamma personalen på att samtal i röret väntar, användes ett sekundärt signalsystem , till exempel en klocka med klocksträng eller en blåsning i visselpipa med lämplig frekvens i talröret.

Förutom i hem och kontor samt fartyg användes talrör i bilar mellan förare och passagere i särskild kupé. De har också använts i flygplan från instruktör till elev i flygplan där eleven satt framför instruktören.

Talrör tillåter inte växel, utan kan användas enbart för kommunikation mellan två punkter. Det användes framförallt under 1800-talet och ersattes med icke nätansluten elektromekanisk telefoni av samma typ som porttelefoner. På fartyg och i andra transportmedel användes det även senare på grund av sin robusthet och att det inte kräver strömtillförsel. Det användes i nutid som redundant system i vissa krigsfartyg och även i andra fartyg för att ge order till maskinrum vid elavbrott.

Sceneri [Grevens kök, midsommafton]

Ett stort kök, vars tak och sidoväggar döljas av draperier och suffiter.

Fondväggen drar sig snett inåt och uppåt scenen från vänster; på densamma till vänster tvenne hyllor med koppar- , malm- , järn- , och tennkärl; hyllorna garnerade med goffrerat papper; något till höger tre fjärdedelar av den stora välvda utgången med två glasdörrar, genom vilka synes en fontän med en amorin, syrenbuskar i blom och uppstickande pyramidpopplar. Till vänster på scenen hörnet av en stor kakelspis med ett stycke av kappan. Till höger framskjuter ena ändan av tjänstefolkets matbord av vit furu med några stolar.

Spisen är klädd med björklövsruskor; golvet strött med enris.

På bordsändan en stor japansk kryddburk med blommande syrener.

Ett isskåp, ett diskbord, ett tvättställ.

En stor gammaldags ringklocka ovanför dörren, och ett talrör mynnande på vänstra sidan om densamma.

– Början till Fröken Julie av August Strindberg, 1888

Fotogalleri

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Telegraf i Nordisk familjebok (första upplagan, 1891)