Titicacasjön

Karta över Titicacasjön.

Titicacasjön 2004.

Titicacasjön är Sydamerikas största sjö, belägen på gränsen mellan Peru och Bolivia. Ytan är 8 288 kvadratkilometer. Sjöns största längd är 192 kilometer och den har en bredd av 50 kilometer på mitten. Titicacasjön ligger på en höjd av 3 812 meter över havet och är därmed världens högst belägna sjö med reguljär båttrafik.

Geografi

Sjön kan delas in i tre delar:

• Huvudsjön, som har ett medeldjup på 100 meter och maxdjup på 270 meter.

• Punoviken, belägen i nordväst i Peru,som förbunden med sjön via ett 6,5 kilometer brett sund mellan halvöarna Capacha och Chucuito. Medeldjupet i viken är 10 meter.

• Lilla sjön, också känd som Wiñaymarca, belägen i sydöst, nästan avsnörd från huvudsjön av det 1 kilometer breda Tiquinasundet mellan halvöarna Copacabana och Huata. Båda halvöarna är belägna i Bolivia, medan sjön delas mellan Peru och Bolivia.

De viktigaste öarna är Taquile, Amantani och Soti på den peruanska sidan och Titicacaön (även kallad Sol) och Luna på den bolivianska sidan. Namnet 'titicaca' betyder "jaguarens klippa" på aymara. Klippan ligger på Titicacaön och var en helig plats för aymarafolket och senare för inkafolket.

Båttrafik

Det finns internationell båtförbindelse mellan Puno och Huaqi, både med ångfartyg och mindre motorbåtar. På sjön kan också ses de inföddas vassbåtar, kallade totoras.

Biologi

Ekologiskt sett är området mycket speciellt och ett naturreservat bildades därför 1978 omfattande två områden: Puno (291,5 kvadratkilometer) och Ramis (70,3 kvadratkilometer). Båda områdena är till största delen vassvegetation och har ett rikt fågelliv med cirka 60 olika arter. Den hotade Titicacapaddan är ett groddjur som är endemisk för sjön.

Den typiska vegetationen består av 4 meter hög totoravass (Scyrpus totora; quechua: tutura).

Sjön lider för närvarande av kraftig tillväxt av guama, en vattenväxt med långa rötter som har invaderat sjön.