Naturreservat

Från Wikipedia
Heuckenlock är ett tre kilometer långt naturreservat längs med floden Elbe i Tyskland.

Naturreservat är naturområden som skyddats av myndigheter eller markägare för att långsiktigt bevara natur som av något skäl anses värdefull. Det kan vara ett område som är betydelsefullt för friluftslivet, floran, faunan, fungan eller är av intresse ur geologiska eller naturmiljömässiga perspektiv. Begreppets innebörd varierar mellan olika länder.

De moderna naturreservatens ursprung går tillbaka till medeltiden, då markägare satte av områden som viltreservat för att skydda de djur de själva jagade. Först på 1800-talet uppstod tanken att avsätta reservat för att skydda djuren från att dö ut.[1]

Naturreservat i världen[redigera | redigera wikitext]

Det finns mer än 100 000 skyddade områden i världen som täcker cirka 11,5 procent av jordens landyta och 0,5 procent av haven.[2] Runtom i världen kan naturreservat bildas av regeringar (till exempel i Storbritannien) eller av privata markägare (inklusive intresseorganisationer och forskningsinstitut), både nationella och internationella. International Union for Conservation of Nature kategoriserar strikta naturreservat som "Ia". Det äldsta naturreservatet torde vara ett skyddat naturområde på Sri Lanka omkring 200 f.Kr.[källa behövs]

Naturreservat i England[redigera | redigera wikitext]

I England bildas naturreservat av regeringen. I mars 2004 fanns det 215 nationella naturreservat (NNR) utspridda från Lindisfarne i Northumberland i norr till The Lizard i Cornwall i sydväst.

Naturreservat i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Naturreservat i Sverige år 2019[3]
Län Antal Totalt
(ha)
Land
(ha)
Blekinge 114 &&&&&&&&&&023719.&&&&&023 719 &&&&&&&&&&&09881.&&&&&09 881
Dalarna 353 &&&&&&&&&0239109.&&&&&0239 109 &&&&&&&&&0231567.&&&&&0231 567
Gotland 146 &&&&&&&&&&074334.&&&&&074 334 &&&&&&&&&&014336.&&&&&014 336
Gävleborg 218 &&&&&&&&&&045641.&&&&&045 641 &&&&&&&&&&031244.&&&&&031 244
Halland 188 &&&&&&&&&&025942.&&&&&025 942 &&&&&&&&&&015849.&&&&&015 849
Jämtland 207 &&&&&&&&&0578395.&&&&&0578 395 &&&&&&&&&0544662.&&&&&0544 662
Jönköping 155 &&&&&&&&&&019451.&&&&&019 451 &&&&&&&&&&017271.&&&&&017 271
Kalmar 197 &&&&&&&&&&050902.&&&&&050 902 &&&&&&&&&&026239.&&&&&026 239
Kronoberg 133 &&&&&&&&&&026201.&&&&&026 201 &&&&&&&&&&018881.&&&&&018 881
Norrbotten 415 &&&&&&&&01981401.&&&&&01 981 401 &&&&&&&&01821658.&&&&&01 821 658
Skåne 329 &&&&&&&&&&092216.&&&&&092 216 &&&&&&&&&&031354.&&&&&031 354
Stockholm 342 &&&&&&&&&0135043.&&&&&0135 043 &&&&&&&&&&056332.&&&&&056 332
Södermanland 164 &&&&&&&&&&048938.&&&&&048 938 &&&&&&&&&&016591.&&&&&016 591
Uppsala 176 &&&&&&&&&0101415.&&&&&0101 415 &&&&&&&&&&031843.&&&&&031 843
Värmland 203 &&&&&&&&&0104529.&&&&&0104 529 &&&&&&&&&&052042.&&&&&052 042
Västerbotten 380 &&&&&&&&&0986526.&&&&&0986 526 &&&&&&&&&0869651.&&&&&0869 651
Västernorrland 212 &&&&&&&&&&039672.&&&&&039 672 &&&&&&&&&&031388.&&&&&031 388
Västmanland 118 &&&&&&&&&&032266.&&&&&032 266 &&&&&&&&&&021478.&&&&&021 478
Västra Götaland 502 &&&&&&&&&0146578.&&&&&0146 578 &&&&&&&&&&078191.&&&&&078 191
Örebro 274 &&&&&&&&&&034283.&&&&&034 283 &&&&&&&&&&029651.&&&&&029 651
Östergötland 285 &&&&&&&&&&063495.&&&&&063 495 &&&&&&&&&&024145.&&&&&024 145
Hela Sverige &&&&&&&&&&&05111.&&&&&05 111 &&&&&&&&04850271.&&&&&04 850 271 &&&&&&&&03974299.&&&&&03 974 299
Gränsmarkering för naturreservat i Sverige.

Vid årsskiftet 2019/2020 fanns det 5 111 naturreservat i Sverige. Naturreservaten utgör den största andelen skyddad natur i Sverige.

Cirka 75 procent av arealen utgörs av naturreservat i fjällvärlden. Fjällhedar, fjällbjörkskogar och barrskogar dominerar dessa reservatsarealer. Nära 85 procent av landytan i naturreservaten ligger i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Där ligger merparten av reservaten i fjällområdet eller i det fjällnära området. Nedanför gränsen för fjällnära skog är de vanligaste naturtyperna hav 37 procent, sjöar och vattendrag 13 procent, blandskog 11 procent, tallskog 9 procent, myr 8 procent och granskog 6 procent. Dessa naturreservat motsvarar tillsammans Skånes yta; tillsammans med de fjällnära områden utgör de 9 procent av Sveriges yta[2], det vill säga under världssnittet. Cirka 85 procent av all yta som skyddas genom miljöbalken i Sverige är naturreservat; de övriga är nationalparker, djurskyddsområden, växtskyddsområden och biotopskyddsområden.[2] De områden som instiftades som naturvårdsområden har sedan 1 januari 1999[4] benämnts naturreservat och skall betraktats som sådana.[5][6]

Det är en vanlig myt att naturreservat får stå helt orörda. För det mesta sker det i urskogsmiljöer men det är inte alltid fallet – om stigarna behöver röjas förekommer till exempel borttagande av kullfallna träd. Många miljöer är ett resultat av samspel mellan kultur och natur och skötseln bestäms av den målsättning man har för reservatet. Några exempel på sådan skötsel är bete, slåtter, selektiv avverkning och naturvårdsbränning.[2]

Bildandet av naturreservat[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har naturreservat bildats alltsedan tillkomsten av naturvårdslagen 1964. Numera finns motsvarande regler i miljöbalken i stället.

I regel är det länsstyrelsen i respektive län som är den avgörande myndigheten, men nu kan även kommunerna själva bilda reservat. Den som bildar ett naturreservat står som högsta förvaltare, men kan delegera uppgifter till entreprenörer. På länsstyrelsens uppdrag ansvarar en tillsynsman att efterlevnaden sker av reservatets föreskrifter.

Enligt miljöbalken finns fem giltiga skäl att bilda naturreservat:[2]

Bildandeprocessen inleds med att länsstyrelsen inventerar de aktuella områdena och i samråd med Naturvårdsverket bestämmer vilka som ska klassas som extra skyddsvärda. Därefter kontaktas markägarna som informeras om områdets naturvärde. Länsstyrelsen och markägaren tar sedan fram en plan för reservatet innehållande dess syfte, föreskrifter och framtida skötsel. En oberoende konsult som värderar området anlitas av länsstyrelsen och därefter förhandlar staten med markägarna om ekonomisk ersättning för intrånget på ägarens mark eller eventuellt köp av denna. När förhandlingarna är avslutade skrivs ett avtal mellan staten och markägaren. Medan förhandlingarna pågår är länsstyrelsens förslag på remiss hos olika myndigheter och organisationer. Efter att hela processen avslutats fattar länsstyrelsen det formella beslutet och när det vunnit laga kraft markeras gränserna för reservatet.[8]

Inskränkningar[redigera | redigera wikitext]

Äldre skylt från 1940-talet vid Pålamalms naturreservat i Botkyrka kommun.

Då ett naturreservat bildas så ska skälen för beslutet anges, liksom alla de inskränkningar som kan förekomma i rätten att använda mark- och vattenområden, där vissa ingrepp måste uteslutas för att reservatet ska uppnå sitt syfte. Sådana förändringar kan vara förbud mot bebyggelse, uppförande av stängsel, upplag, schaktning, täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och användning av bekämpningsmedel. En inskränkning får även innebära att tillträde till området förbjuds under hela eller delar av året.[9] Om det behövs för att tillgodose naturreservatet får länsstyrelsen eller kommunen förpliktiga ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet, att tåla sådana intrång som att det inom området:

  • anläggs vägar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, tältplatser, badplatser, sanitära inrättningar eller liknande anordningar,
  • bereds tillträde till mark för allmänheten där allmänheten annars inte har rätt att vistas,
  • utförs gallring, röjning, slåtter, plantering, betesdrift, avspärrning eller liknande åtgärder, eller
  • genomförs undersökningar av djur- och växtarter samt av mark- och vattenförhållanden.[10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]