Naturreservat
Ett naturreservat är ett naturområde som skyddats med lagstiftning.[förtydliga] Det kan vara ett område som är betydelsefullt för människan, floran och faunan, eller är av intresse ur ett geologiskt perspektiv. Naturreservat är den mest effektiva och användbara skyddsformen för bevarande av större naturområden. De studeras ofta ingående av forskare och bevakas av naturvårdsgrupper.[källa behövs]
Innehåll |
[redigera] Naturreservat i världen
Det finns mer än 100 000 skyddade områden i världen som täcker cirka 11,5 procent av jordens landyta och 0,5 procent av haven.[1] Runtom i världen kan naturreservat bildas av regeringar (till exempel i Storbritannien) eller av privata landägare (inklusive intresseorganisationer och forskningsinstitut), både nationella och internationella. International Union for Conservation of Nature kategoriserar strikta naturreservat som "Ia". Det äldsta naturreservatet torde vara ett skyddat naturområde på Sri Lanka omkring 200 f.Kr..
[redigera] Naturreservat i England
I England bildas naturreservat av regeringen. Där fanns i mars 2004 215 nationella naturreservat (NNR) utspridda från Lindisfarne i Northumberland i norr till The Lizard i Cornwall i sydväst.
[redigera] Naturreservat i Portugal
- Reserva Natural das Dunas de São Jacinto
- Reserva Natural das Ilhas Desertas
- Reserva Natural Serra da Malcata
- Paul de Arzila
- Berlengas
- Paul do Boquilobo
- Estuário do Tejo
- Estuário do Sado
- Lagoas de Santo André e de Sancha
- Reserva Natural do Sapal de Castro Marim e Vila Real de Santo António
[redigera] Naturreservat i Sverige
| Län | Antal | Totalt (ha) |
Land (ha) |
|---|---|---|---|
| Blekinge | 71 | 11 310 | 5 887 |
| Dalarna | 152 | 216 818 | 209 865 |
| Gotland | 77 | 68 139 | 8 645 |
| Gävleborg | 100 | 19 671 | 11 103 |
| Halland | 129 | 13 345 | 9 879 |
| Jämtland | 61 | 497 825 | 468 912 |
| Jönköping | 72 | 9 751 | 9 009 |
| Kalmar | 137 | 33 900 | 14 079 |
| Kronoberg | 79 | 14 223 | 9 022 |
| Norrbotten | 161 | 1 845 856 | 1 715 162 |
| Skåne | 164 | 65 092 | 17 013 |
| Stockholm | 187 | 87 150 | 28 169 |
| Södermanland | 87 | 36 103 | 13 055 |
| Uppsala | 80 | 30 890 | 19 260 |
| Värmland | 79 | 88 121 | 36 001 |
| Västerbotten | 152 | 806 092 | 742 982 |
| Västernorrland | 96 | 22 479 | 17 195 |
| Västmanland | 87 | 25 740 | 13 239 |
| Västra Götaland | 319 | 74 967 | 47 514 |
| Örebro | 107 | 11 439 | 8 251 |
| Östergötland | 125 | 42 938 | 12 166 |
| Hela Sverige | 2 522 | 4 021 851 | 3 416 408 |
I Sverige finns idag 3027 naturreservat. 75% av deras areal finns i fjällvärlden och utgörs till största delen av fjällhed, fjällbjörkskog och barrskog. Nedanför gränsen för fjällnära skog är de vanligaste naturtyperna hav 37 %, sjöar och vattendrag 13 %, blandskog 11 %, tallskog 9 %, myr 8% och granskog 6 %. Dessa naturreservat motsvarar tillsammans Skånes yta; tillsammans med de fjällnära områden utgör de 9 % av Sveriges yta[1], det vill säga under världssnittet. Cirka 85 procent av all yta som skyddas genom miljöbalken i Sverige är naturreservat; de övriga är nationalparker, djurskyddsområden, växtskyddsområden och biotopskyddsområden.[1] De områden som instiftades som naturvårdsområden har sedan 1 januari 1999[3] benämnts naturreservat och skall betraktats som sådana.[4][5]
Det är en vanlig myt att naturreservat får stå helt orörda. För det mesta sker det i urskogsmiljöer men det är inte alltid fallet – om stigarna behöver röjas förekommer som exempel borttagande av kullfallna träd. Många miljöer är ett resultat av samspel mellan kultur och natur och skötseln bestäms av den målsättning man har för reservatet. Några exempel på sådan skötsel är bete, slåtter, selektiv avverkning och naturvårdsbränning.[1]
[redigera] Bildandet av naturreservat
I Sverige har naturreservat bildats alltsedan tillkomsten av naturvårdslagen 1964. I regel är det Länsstyrelsen i respektive län som är den avgörande myndigheten, men nu kan även kommunerna själva bilda reservat. Länsstyrelsen är dock alltid den högste förvaltare av naturreservaten, oavsett vem som har bildat eller ansvara för dess skötsel. På Länsstyrelsens uppdrag ansvarar en tillsynsman att efterlevnaden sker av reservatets föreskrifter.
Enligt miljöbalken finns fem giltiga skäl att bilda naturreservat:[1]
- bevara den biologiska mångfalden
- vårda och bevara värdefulla naturmiljöer
- sörja för människans behov av friluftsliv
- skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer
- skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter[6]
Bildningprocessen inleds med att Länsstyrelsen inventerar de aktuella områdena och i samråd med Naturvårdsverket bestämmer vilka som ska klassas som extra skyddvärda. Därefter kontaktas markägarna som informeras om områdets naturvärde. Länsstyrelsen och markägaren tar sedan fram en plan för reservatet innehållande dess syfte, föreskrifter och framtida skötsel. En oberoende konsult som värderar området anlitas av Länsstyrelsen och därefter förhandlar staten med markägarna om ekonomisk ersättning för intrånget på ägarens mark eller eventullt köp av denna. När förhandlingarna är avslutade skrivs ett avtal mellan staten och markägaren. Medan förhandlingarna pågår är Länsstyrelsens förslag på remiss hos olika myndigheter och organisationer. Efter att hela processen avslutats fattar länsstyrelsen det formella beslutet och när det vunnit laga kraft markeras gränserna för reservatet.[7]
[redigera] Inskränkningar
Då ett naturreservat bildas så ska skälen för beslutet anges, liksom alla de inskränkningar som kan förekomma i rätten att använda mark- och vattenområden, där vissa ingrepp måste uteslutas för att reservatet ska uppnå sitt syfte. Sådana förändringar kan vara förbud mot bebyggelse, uppförande av stängsel, upplag, schaktning, täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och användning av bekämpningsmedel. En inskränkning får även innebära att tillträde till området förbjuds under hela eller delar av året.[8] Om det behövs för att tillgodose naturreservatet får Länsstyrelsen eller kommunen förpliktiga ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet, att tåla sådana intrång som att det inom området:
- anläggs vägar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, tältplatser, badplatser, sanitära inrättningar eller liknande anordningar,
- bereds tillträde till mark för allmänheten där allmänheten annars inte har rätt att vistas,
- utförs gallring, röjning, slåtter, plantering, betesdrift, avspärrning eller liknande åtgärder, eller
- genomförs undersökningar av djur- och växtarter samt av mark- och vattenförhållanden.[9]
Vad man ej får göra inom ett natturreservat:[10]
- Det är förbjudet att hacka, gräva, spränga eller på annat sätt orsaka skadegörelse på berg, sten eller jord.
- Man får ej heller bryta kvistar, gräva upp växter eller skada levande eller döda träd.
- Det är ej tillåtet att inom området tälta i mer än två dygn eller att göra upp eld.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Naturreservat
[redigera] Noter
- ^ [a b c d e] Naturreservat i Sverige. Stockholm: Naturvårdsverket. 2006. ISBN 91-620-8233-7
- ^ Naturvårdsverket (1 januari 2004)
- ^ Naturreservat - skelleftea.se
- ^ Naturreservat - sodertalje.se
- ^ Skyddad natur - Naturskyddsföreningen
- ^ https://lagen.nu/1998:808#K7P4
- ^ Så bildas naturreservat. Stockholm: Naturvårdsverket. 2006. ISBN 91-620-8234-5
- ^ https://lagen.nu/1998:808#K7P5
- ^ https://lagen.nu/1998:808#K7P6
- ^ Länsstyrelsen i Stockholms län
