Naturreservat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Heuckenlock är ett tre kilometer långt naturreservat längs med floden Elbe i Tyskland.

Naturreservat är ett naturområde som skyddats med lagstiftning.[förtydliga] Det kan vara ett område som är betydelsefullt för människan, floran och faunan, eller är av intresse ur ett geologiskt perspektiv. Naturreservat är den mest effektiva och användbara skyddsformen för bevarande av större naturområden. De studeras ofta ingående av forskare och bevakas av naturvårdsgrupper.[källa behövs]

Naturreservat i världen[redigera | redigera wikitext]

Det finns mer än 100 000 skyddade områden i världen som täcker cirka 11,5 procent av jordens landyta och 0,5 procent av haven.[1] Runtom i världen kan naturreservat bildas av regeringar (till exempel i Storbritannien) eller av privata markägare (inklusive intresseorganisationer och forskningsinstitut), både nationella och internationella. International Union for Conservation of Nature kategoriserar strikta naturreservat som "Ia". Det äldsta naturreservatet torde vara ett skyddat naturområde på Sri Lanka omkring 200 f.Kr.

Naturreservat i England[redigera | redigera wikitext]

I England bildas naturreservat av regeringen. Där fanns i mars 2004 215 nationella naturreservat (NNR) utspridda från Lindisfarne i Northumberland i norr till The Lizard i Cornwall i sydväst.

Naturreservat i Portugal[redigera | redigera wikitext]

Naturreservatet Berlengas.
  • Reserva Natural das Dunas de São Jacinto
  • Reserva Natural das Ilhas Desertas
  • Reserva Natural Serra da Malcata
  • Paul de Arzila
  • Berlengas
  • Paul do Boquilobo
  • Estuário do Tejo
  • Estuário do Sado
  • Lagoas de Santo André e de Sancha
  • Reserva Natural do Sapal de Castro Marim e Vila Real de Santo António

Naturreservat i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Naturreservat i Sverige år 2011 [2]
Län Antal Totalt
(ha)
Land
(ha)
Blekinge 96 &&&&&&&&&&017859.&&&&&017 859 &&&&&&&&&&&08685.&&&&&08 685
Dalarna 245 &&&&&&&&&0245002.&&&&&0245 002 &&&&&&&&&0236432.&&&&&0236 432
Gotland 114 &&&&&&&&&&071433.&&&&&071 433 &&&&&&&&&&011627.&&&&&011 627
Gävleborg 160 &&&&&&&&&&030629.&&&&&030 629 &&&&&&&&&&019812.&&&&&019 812
Halland 151 &&&&&&&&&&020593.&&&&&020 593 &&&&&&&&&&012252.&&&&&012 252
Jämtland 96 &&&&&&&&&0520484.&&&&&0520 484 &&&&&&&&&0490016.&&&&&0490 016
Jönköping 120 &&&&&&&&&&019479.&&&&&019 479 &&&&&&&&&&017323.&&&&&017 323
Kalmar 179 &&&&&&&&&&048400.&&&&&048 400 &&&&&&&&&&024105.&&&&&024 105
Kronoberg 109 &&&&&&&&&&020036.&&&&&020 036 &&&&&&&&&&013801.&&&&&013 801
Norrbotten 312 &&&&&&&&01925518.&&&&&01 925 518 &&&&&&&&01781771.&&&&&01 781 771
Skåne 233 &&&&&&&&&&071994.&&&&&071 994 &&&&&&&&&&022709.&&&&&022 709
Stockholm 268 &&&&&&&&&0121316.&&&&&0121 316 &&&&&&&&&&046966.&&&&&046 966
Södermanland 133 &&&&&&&&&&045979.&&&&&045 979 &&&&&&&&&&014607.&&&&&014 607
Uppsala 137 &&&&&&&&&&037652.&&&&&037 652 &&&&&&&&&&024302.&&&&&024 302
Värmland 132 &&&&&&&&&&093499.&&&&&093 499 &&&&&&&&&&042051.&&&&&042 051
Västerbotten 243 &&&&&&&&&0828309.&&&&&0828 309 &&&&&&&&&0760715.&&&&&0760 715
Västernorrland 148 &&&&&&&&&&031416.&&&&&031 416 &&&&&&&&&&023769.&&&&&023 769
Västmanland 90 &&&&&&&&&&023827.&&&&&023 827 &&&&&&&&&&013210.&&&&&013 210
Västra Götaland 424 &&&&&&&&&0137554.&&&&&0137 554 &&&&&&&&&&071145.&&&&&071 145
Örebro 211 &&&&&&&&&&037999.&&&&&037 999 &&&&&&&&&&032478.&&&&&032 478
Östergötland 198 &&&&&&&&&&048864.&&&&&048 864 &&&&&&&&&&017724.&&&&&017 724
Hela Sverige &&&&&&&&&&&03799.&&&&&03 799 &&&&&&&&04397842.&&&&&04 397 842 &&&&&&&&03685500.&&&&&03 685 500
Gränsmarkering för naturreservat i Sverige.

I Sverige finns idag 3027 naturreservat. 75% av deras areal finns i fjällvärlden och utgörs till största delen av fjällhed, fjällbjörkskog och barrskog. Nedanför gränsen för fjällnära skog är de vanligaste naturtyperna hav 37 %, sjöar och vattendrag 13 %, blandskog 11 %, tallskog 9 %, myr 8% och granskog 6 %. Dessa naturreservat motsvarar tillsammans Skånes yta; tillsammans med de fjällnära områden utgör de 9 % av Sveriges yta[1], det vill säga under världssnittet. Cirka 85 procent av all yta som skyddas genom miljöbalken i Sverige är naturreservat; de övriga är nationalparker, djurskyddsområden, växtskyddsområden och biotopskyddsområden.[1] De områden som instiftades som naturvårdsområden har sedan 1 januari 1999[3] benämnts naturreservat och skall betraktats som sådana.[4][5]

Det är en vanlig myt att naturreservat får stå helt orörda. För det mesta sker det i urskogsmiljöer men det är inte alltid fallet – om stigarna behöver röjas förekommer som exempel borttagande av kullfallna träd. Många miljöer är ett resultat av samspel mellan kultur och natur och skötseln bestäms av den målsättning man har för reservatet. Några exempel på sådan skötsel är bete, slåtter, selektiv avverkning och naturvårdsbränning.[1]

Bildandet av naturreservat[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har naturreservat bildats alltsedan tillkomsten av naturvårdslagen 1964. I regel är det Länsstyrelsen i respektive län som är den avgörande myndigheten, men nu kan även kommunerna själva bilda reservat. Den som bildar ett neturreservat står som högsta förvaltare, men kan delegera uppgifter till entreprenörer. På Länsstyrelsens uppdrag ansvarar en tillsynsman att efterlevnaden sker av reservatets föreskrifter.

Enligt miljöbalken finns fem giltiga skäl att bilda naturreservat:[1]

Bildningprocessen inleds med att Länsstyrelsen inventerar de aktuella områdena och i samråd med Naturvårdsverket bestämmer vilka som ska klassas som extra skyddvärda. Därefter kontaktas markägarna som informeras om områdets naturvärde. Länsstyrelsen och markägaren tar sedan fram en plan för reservatet innehållande dess syfte, föreskrifter och framtida skötsel. En oberoende konsult som värderar området anlitas av Länsstyrelsen och därefter förhandlar staten med markägarna om ekonomisk ersättning för intrånget på ägarens mark eller eventullt köp av denna. När förhandlingarna är avslutade skrivs ett avtal mellan staten och markägaren. Medan förhandlingarna pågår är Länsstyrelsens förslag på remiss hos olika myndigheter och organisationer. Efter att hela processen avslutats fattar länsstyrelsen det formella beslutet och när det vunnit laga kraft markeras gränserna för reservatet.[7]

Inskränkningar[redigera | redigera wikitext]

Äldre skylt från 1940-talet vid Pålamalms naturreservat i Botkyrka kommun.

Då ett naturreservat bildas så ska skälen för beslutet anges, liksom alla de inskränkningar som kan förekomma i rätten att använda mark- och vattenområden, där vissa ingrepp måste uteslutas för att reservatet ska uppnå sitt syfte. Sådana förändringar kan vara förbud mot bebyggelse, uppförande av stängsel, upplag, schaktning, täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och användning av bekämpningsmedel. En inskränkning får även innebära att tillträde till området förbjuds under hela eller delar av året.[8] Om det behövs för att tillgodose naturreservatet får Länsstyrelsen eller kommunen förpliktiga ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet, att tåla sådana intrång som att det inom området:

  • anläggs vägar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, tältplatser, badplatser, sanitära inrättningar eller liknande anordningar,
  • bereds tillträde till mark för allmänheten där allmänheten annars inte har rätt att vistas,
  • utförs gallring, röjning, slåtter, plantering, betesdrift, avspärrning eller liknande åtgärder, eller
  • genomförs undersökningar av djur- och växtarter samt av mark- och vattenförhållanden.[9]

Vad man ej får göra inom ett naturreservat:[10]

  • Det är förbjudet att hacka, gräva, spränga eller på annat sätt orsaka skadegörelse på berg, sten eller jord.
  • Man får ej heller bryta kvistar, gräva upp växter eller skada levande eller döda träd.
  • Det är ej tillåtet att inom området tälta i mer än två dygn eller att göra upp eld.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Naturreservat i Sverige. Stockholm: Naturvårdsverket. 2006. ISBN 91-620-8233-7. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8233-7.pdf [sidnummer behövs]
  2. ^ Statistiska centralbyrån (31 december 2011)
  3. ^ Naturreservat - skelleftea.se
  4. ^ Naturreservat - sodertalje.se
  5. ^ Skyddad natur - Naturskyddsföreningen
  6. ^ https://lagen.nu/1998:808#K7P4
  7. ^ Så bildas naturreservat. Stockholm: Naturvårdsverket. 2006. ISBN 91-620-8234-5. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8234-5.pdf [sidnummer behövs]
  8. ^ https://lagen.nu/1998:808#K7P5
  9. ^ https://lagen.nu/1998:808#K7P6
  10. ^ Länsstyrelsen i Stockholms län[specificera källa]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]