Tjuvasjer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tjuvasjer (tjuvasjiska:чăвашсем) är ett turkfolk som har tjuvasjiska som modersmål. Dessa bor främst i Tjuvasjien, men även i angränsande Rysslands delrepubliker Tatarstan, Basjkirien ; såsom i Estland, Lettland, Litauen och Ukraina.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Flagga delrepublik/oblast Andel (2002)
Flag of Chuvashia.svg Tjuvasjien 67,7% (1,1 miljoner)
Flag of Tatarstan.svg Tatarstan 7,7% (126.500)
Flag of Bashkortostan.svg Basjkirien 7,1% (117.300)
Flag of Ulyanovsk Oblast.png Uljanovsk oblast 6,8% (111.300)
Flag of Samara Oblast.svg Samara oblast 6,2% (101.400)

Enligt den ryska folkräkningen är tjuvasjer det femte största folket bland 160 andra folk i Ryska Federationen. Det exakta antalet tjuvasjer i den ryska federationen är 1.634.094 (2002). 889.300 av dem bor i Tjuvasjien (54,3%), 747.900 bor utanför Tjuvasjiska republiken (45,7%).[1] I Tjuvasjien är tjuvasjer 67,7 % av befolkningen. Tjuvasjien är den ryska delrepublik som har den högsta andelen invånare med icke-rysk etnicitet.

I Kazakstan bor 22,3 tusen tjuvasjer och i Ukraina 20,4 tusen.[2]

Organisationer[redigera | redigera wikitext]

I Ryssland och de f.d. Sovjetrepubliker finns tjuvasjiska kulturföreningar, som håller kontakten till Tjuvasjien, organiserar litteratur- och kulturevenemang, firar tjuvasjisk Akatuj (motsvarar ungefär Midsommar), Tjavarni (vårfest). På 1990-talet skapades Tjuvasjiska Nationalkongressen som fungerar även idag. Kongressen organiserar tjuvasjiska tävlingar som språkolympiader, "Miss Chuvashia" och liknande. Kongressen presenterar Tjuvasjien i UNPO (Unrepresented Nations and Peoples Organization)[3]

Språket[redigera | redigera wikitext]

Tjuvasjiska är ett turkspråk som med ryskan är officiellt språk i Tjuvasjien.

Tjuvasjiska namn[redigera | redigera wikitext]

Nu för tiden är de flesta namnen i Tjuvasjien ryska. Med tvångskristnandet av Ivan IV fick tjuvasjer döpa sina barn till ortodoxa namn. Efternamn bildades som patronymikon efter faderns namn: Ivan Stepan-ov (Stepans Ivan, Ivan Stepansson). Sonen till Ivan blev Ivanov. Dottern fick ändelsen -ova på slutet. Ärvda släktnamn började användas i mitten av 1900-talet. Vid sidan om ryska, officiella namn, användes tjuvasjiserade namn informellt: Stappan Ivane (Stepannson Ivan). Familjer som av någon anledning inte kristnades använder fortfarande gamla tjuvasjiska namn. Bland konstnärer är det vanligt att ta tjuvasjiska pseudonymer. Gennadij Lisin, en tjuvasjisk författare, tog namnet Ajhi (Ajgi), som betyder "den där".

Religion[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten av tjuvasjer tillhör ryska ortodoxa kyrkan. Enligt vissa källor övergick många tjuvasjer till Islam i Tsarryssland för att muslimer lämnades ifred medan det fanns strängare regler och avgifter för kristna befolkningen. Som resultat blev "tatariseringen".

En liten del ser sig trogna den tjuvasjiska tron. Varje år träffas man i Ucük vid en gammal ek och läser böner till den guden Tor.

Annars så påpekas ofta att man i Tjuvasjien har en blandning av ortodoxa läran och gamla animistiska föreställningar.[4]

Kända tjuvasjer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tjuvasjiska republikens officiella hemsida
  2. ^ narodru.ru Folk i Ryssland
  3. ^ UNPO
  4. ^ narod.ru