Träkolsmasugn
Träkolsmasugn är en masugn som utnyttjar träkol som energikälla.[1] Det är den äldsta formen av masugn; moderna masugnar använder i regel koks.[2]
Processen vid en träkolsmasugn inleds med rostning av malmen i en rostugn, i syfte att få malmen lättslagen och att befria den från svavel. Efter rostning är malmen klar för masugnen. Malm och träkol tillförs masugnen från toppen och varvas med varandra under kontinuerlig eldning. Under processen smälter malmen och tillförs kol från träkolet. Bergarterna från malmen bildar slagg, medan järnet separeras. Smält järn och slagg slås ut från botten av masugnen, järnet som kommer ut gjuts till tackjärn med hög kolhalt. Slaggen används ibland för att göra slaggsten. Tackjärnet kan användas direkt för gjuteriarbeten, eller färskas med olika processer till stål.[1]
Historia i Sverige
Den första kända masugnen i Sverige, Lapphyttan, finns i bergsmansbyn Olsbenning i norra Västmanland och är från början av 1100-talet. Därefter har masugnen utvecklats kontinuerligt utan större språng.[3] Senare utveckling av betydelse var utvecklingen av rostugnen som eldades med gas från masugnen på 1840-talet; tidigare rostades malmen i regel i gropar där man eldade med ved, kol eller stybb.[1] Effektiviteten på masugnarna ökade efter hand. 1861 fanns 226 masugnar som producerade 170000 ton stål; 1885 fanns 179 masugnar som producerade 465000 ton stål. I och med den industriella revolutionen utvecklades koksmasugnen som numera dominerar masugnsproduktionen världen över. Dessa utvecklingar innebar sammantaget att mängden masugnar minskade kraftigt, vilket bidrog till s.k. bruksdöden.[3] Den sista svenska träkolsmasugnen, Svartå hytta, blåstes ned 1966.[1]
Se även
Referenser
- ^ [a b c d] Bohm, Ivar (1972). Den svenska masugnen under 1800-talet
- ^ ”Järn- och stålframställning. Malmbaserad processmetallurgi”. http://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/handbocker/utbildningspaket/jarn-och-stalframstallning_del2.pdf. Läst 22 maj 2016.
- ^ [a b] ”Järn- och stålframställning. Historia, Grundläggande metallurgi”. http://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/handbocker/utbildningspaket/jarn-och-stalframstallning_del1.pdf. Läst 22 maj 2016.
