Ungerska runor
Ungerska runor (székely rovásírás) är ett alfabet som användes för ungerska fram till 900-talet. Runorna användes på ungerskt område innan Stefan I, Ungerns förste kristne kung, beordrade att alla förkristna skrifter skulle förstöras. Emellertid fortsatte bruket av ungerska runor på vissa håll i Transsylvanien ända fram på 1800-talet.[källa behövs] Där användes det främst av szeklerna, vilket har gett upphov till alfabetets ungerska namn, székely írás "szeklerskrift".
De ungerska runorna härstammar från den turkiska orchonskriften (även kallad "turkiska runor").[1] De ungerska runorna har alltså ingen koppling till de germanska runorna mer än att vissa tecken liknar varandra på grund av att bägge skriftsystemen ursprungligen användes för att rista i trä och sten. De ungerska runorna har dock även vissa rundade tecken, vilket inte förekommer i de germanska runorna.
Till skillnad från det latinska alfabetet har de ungerska runorna tecken för alla fonem i ungerskan (även digrafer som exempelvis gy, ly och zs har egna tecken). Liksom i orchonskriften har vissa konsonanter olika form beroende på om de står bredvid främre eller bakre vokaler.
Ungerska runor skrevs vanligtvis från höger till vänster
Referenser
- ^ András Róna-Tas: On the Development and Origin of the East Turkic "Runic" Script (I: Acta Orientalia Academiae Scientiarum Hungariae XLI (1987), s. 7–14
Wikimedia Commons har media som rör Ungerska runor.
