Wikipedia
En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkligt ljud som bildas genom en förträngning av talapparaten.
Ordet konsonant används också som benämning på de bokstäver i ett alfabet som betecknar konsonantljud. Det svenska alfabetet innehåller följande konsonanter: B, C, D, F, G, H, J, K, L, M, N, P, Q, R, S, T, V, W, X och Z.
[redigera] Konsonanttyper
Det finns sex olika typer av konsonantljud: pulmonisk-egressiva (eller pulmoniska), som är de vanligaste och vars ljud bildas genom utandning; två varianter glottala: ingressiva och egressiva; samt velar-ingressiva, som oftast går under namnet klickljud. Alla utom de pulmonisk-egressiva går under samlingsnamnet icke-pulmoniska konsonanter.
De pulmonisk-egressiva konsonanterna klassificeras efter artikulationssätt (på vilket sätt de produceras) och artikulationsställe (var de produceras).
[redigera] Tabeller i fonetisk skrift
- Där symboler uppvisas parvis avser den högra en tonande konsonant.
- Skuggade områden avser uttal som anses omöjliga.
