Upplands runinskrifter 678

Upplands runinskrifter 678
Runristning
U 678, två sidor av samma runsten. Till vänster baksidan och till höger dess korsmärkta framsida
U 678, två sidor av samma runsten. Till vänster baksidan och till höger dess korsmärkta framsida
Land Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala
Kommun Håbo
Socken Skokloster
Plats Skoklosters kyrka
Koordinater 59°42′16″N 17°37′28″Ö / 59.70453°N 17.62452°Ö / 59.70453; 17.62452
Kulturmärkning
Fornlämning
 - FMIS beteckn Skokloster 71:1
Tillkomsttid Vikingatiden
Signum U 678
Runristare Fot 2 (S)
Stil RAK
Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas.

Runinskrift U 678 är en runsten som nu står vid Skoklosters kyrka i Skoklosters socken, Uppland. Dess ursprungliga plats är okänd.

Stenen[redigera | redigera wikitext]

Stenen som är formhuggen består av blågrå, glimmerrik gnejs och den är ristad på både fram- och baksidan. Ristningen som är signerad av Fot anses enligt en teori vara äldre än hans aktiva period. Anledningen är att de ståtliga ryttarbilderna delvis går i Vendelstil och en jämförelse är de utsmyckningar som förekommer i gravfynd från Vendel eller Valsgärde, vilka inte skulle passa in i Fots övriga produktion. Vissa forskare har därför menat att en redan ornerad sten skulle ha blivit återanvänd av Fot, ett förslag som dock inte kan stämma, eftersom både korset och de horisontella runbanden är typiska detaljer för just Fot. Stenen som tidigare varit inmurad i Skoklosters kyrka är nu placerad utanför på en gräsmatta mellan kyrkan och vattnet. Den från runor translittererade och översatta inskriften följer nedan:

Inskriften[redigera | redigera wikitext]

Runstenen strax öster om Skoklosters kyrka

Translitterering av runraden:

antuitr × auk × kulaifr × auk × kunar × auk × haursi × auk × rulaifR × litu [×] rai(s)[a] × s(t)[ain × a](t) × þorþ × faþur × sin fotr × hiuk × runaR[1]

Normalisering till runsvenska:

Andvettr ok GullæifR ok Gunnarr ok Horsi ok RolæifR letu ræisa stæin at Þorð, faður sinn. Fotr hiogg runaR.[1]

Översättning till nusvenska:

Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev läto resa stenen efter Tord, sin fader. Fot högg runorna.

Stenens Tord har av Sveriges förste riksantikvarie Johan Bure (1568-1652), gett upphov till hans egen tolkning av Thord i Byr.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]