Ursholmen

Ursholmen syd
Läge	Strömstads kommun, Sverige
Svenskt fyrnummer	860800
Internationellt fyrnummer	C 0304
Fyrkaraktär	LFl(2) WRG 15s
Koordinater	58.83262°N,10.990081°E
Lyshöjd	33 meter ö.h.
Tornets höjd	13 meter
Byggår	1891
Färg	vit med svart band
Lysvidd	10 nautiska mil
Nuvarande optik	3:e ordningens dioptrisk trumlins med katadioptrisk krona

Ursholmen är en ö i Kosterarkipelagen i Strömstads kommun, Bohuslän, Västra Götalands län. Ön är en tidigare bemannad fyrplats och Sveriges västligaste bebyggda ö.

Ursholmen ligger 4 kilometer sydväst om Sydkoster och drygt 4 kilometer väster om Ramsö.

Öster om Ursholmen, som även kallas Yttre Ursholmen, ligger ön Inre Ursholmen. Avståndet mellan öarna är bara cirka fyrtio meter där sundet är som smalast.

Ursholmarna ligger inom Kosterhavets nationalpark.

Geologi

Ursholmarnas berggrund består huvudsakligen av gnejs. Gnejsen är genombruten av parallella gångar av svart diabas. De väl synliga diabasgångarna kallas ”Hin Håles (Djävulens) Harvedrag”. Mellan 1890 och 1903 bröts diabas på Inre Ursholmen bland annat för förädling till gravstenar. Tyvärr var järnhalten i diabasen så hög att gravstenarna rostade, varför brytningen upphörde.

Fyrarna

Fyrplatsen, en så kallad dubbelfyr med två 13 meter höga torn, etablerades år 1891 och ersatte de misslyckade dubbelfyrarna på Nordkoster. När fyrarna uppfördes blev de Sveriges första fyrar med betongtorn.

År 1931 släcktes en av de två fyrarna och dess överdel togs bort. Den kvarvarande fyren automatiserades och elektrifierades 1965. År 2000 togs elkabeln bort och istället installerades solpaneldrift, vilket kraftigt reducerade fyrens ljusstyrka. År 2008 överlät Sjöfartsverket även fyrtornen till Naturvårdsverket, som redan tidigare ägde den övriga bebyggelsen på ön. Sjöfartsverket betalade även en summa pengar till reparationer, då skicket på de båda tornen var aningen eftersatt.

När fyrpersonalen var som störst fanns det en skola på Ursholmen. Bebyggelsen på Ursholmen består av de två fyrtornen, tre bostäder, ett museum och fyra ladugårdar och ved- och fäbodar.

Etymologi

Ursholmarna har uppkallats efter sina, på läsidan, steniga stränder, med klapperstensvallar med rundade stenar (stenmalar på bohuslänska). Ur eller or är fornvästnordiska för sten.

Referenser

• Källgård, Anders; Sveriges öar, Kristianstad 2005
• Knapp, Ted; Längs Kusten i Bohuslän, Mölndal 2006

Vidare läsning

• Ask, Victoria; Sigge, Erik (1998). Ursholmens fyrplats. [Göteborg: E. Sigge]. Libris 7452699. ISBN 91-630-6456-1 
• Berger, Sölve (1901). ”En tur till Grisbådarne och Sveriges västligaste udde”. Svenska turistföreningens årsskrift 1901: sid. 292-296. http://runeberg.org/stf/1901/0348.html.  Libris 8206824
• Fyra berättelser om och från Ursholmen. Göteborg: Breakwater Publ. 2002. Libris 8877901 
• Hellichius, Ulrica; Wiberg, Kerstin (2011). Fyren & Lotta : "välkommen till Ursholmen!". Norsborg: Recito. Libris 12350452. ISBN 978-91-7517-063-3 

Externa länkar

• Stiftelsen Ursholmen
• ”Ursholmen” (PDF). Svenska Fyrsällskapet. http://www.fyr.org/pdffiler/860800.pdf. Läst 30 mars 2009.