Victor Vinde
| Victor Vinde | |
| Född | 23 mars 1903 Gustav Vasa församling, Stockholm |
|---|---|
| Död | 18 november 1970 (67 år) |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Journalist och författare |
| Maka | Rita Wilson (1925–1970) |
| Släktingar | Pierre Vinde (son) |
Oskar Victor Vinde, född 23 mars 1903 i Gustav Vasa församling i Stockholm, död 18 november 1970 i Sofia församling i Stockholm[1], var en svensk journalist och författare.
Biografi
Victor Vinde var son till tapetserarmästare Oskar Andersson och Ebba, ogift Wahlstedt. Han studerade vid handelshögskola i Paris och bedrev språkstudier i Tyskland.[2] Han var korrespondent i Paris för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1937–1945 och för Dagens Nyheter 1946–1958. Han var samtidigt korrespondent för Sveriges Radio. Åren 1962–1965 var han chefredaktör för Stockholms-Tidningen.
Han var från 1925 gift med Margareta "Rita" Wilson (1904–1993), som var redaktör och född i Ryssland. En son till paret är Pierre Vinde (född 1931).[3][1]
Bibliografi
- 1930 - Sigrid Undset: A Nordic moralist
- 1935 - Revolution i Paris: tre kapitel om en kris
- 1940 - Det franska sammanbrottet
- 1941 - En stormakts fall
- 1941 - Frankrike efter nederlaget
- 1943 - Amerika slår till
- 1944 - Det fria Frankrike
- 1946 - Nürnberg i blixtljus
- 1947 - Det nya Frankrike
- 1952 - Mitt i Europa
- 1958 - Revolution i Algeriet
- 1962 - De Gaulle och Frankrike
- 1966 - Vietnam - det smutsiga kriget
- 1966 - Rapport från Kina
- 1968 - Sovjet - kontinent i förvandling (tillsammans med Rita Vinde)
- 2002 - Raoul Nordling, Vinde og Fabrice Virgili, "Mannen som räddade Paris" (Sauver Paris: mémoires du consul de Suède, 1905- 1944) (Complexe forlag, 2002). Fransk.
Referenser
- ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ VINDE, VICTOR O, chefredaktör, författare, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1412.
- ^ Vinde, Pierre L V, stf generalsekreterare, Paris i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 1196.
|