Wollastonit
Wollastonit | |
Wollastonit | |
Kategori | Silikatmineral |
---|---|
Dana klassificering | 65.2.1.1c |
Strunz klassificering | 9.DG.05 |
Kemisk formel | CaSiO3 |
Färg | Vit, färglös eller grå |
Förekomstsätt | Sällsynt som platta kristaller – vanligen massiva i lameller, strålar, kompakt och fibrösa aggregat |
Kristallstruktur | Trikliniskt, monokllint, polytyp existerar |
Tvillingbildning | Vanligt förekommande |
Spaltning | Perfekt i två riktningar nära 90 |
Brott | Splittrat till ojämt |
Hårdhet (Mohs) | 4,5-5 |
Glans | Glaskropp eller matt till pärlemor på klyvningsytor |
Ljusbrytning | n=1,616 - 1,640 n=1,628 - 1,650 n=1,631 - 1,653 |
Dubbelbrytning | =0,015 max |
Transparens | Transparent till genomskinligt |
Streckfärg | Vit |
Specifik vikt | 2,86 – 3,09 |
Smältpunkt | 1 540 C |
Löslighet | Olöslig |
Wollastonit är ett kalciuminosilikatmineral (CaSiO3) inom pyroxengruppen som kan innehålla små mängder av järn, magnesium och mangan substituerande för kalcium. Det är oftast vit. Den bildar nära oren kalksten eller dolostone när den utsätts för hög temperatur och tryck ibland i närvaro av kiseldioxidbärande fluider som i skarns eller kontakt med metamorfa bergarter. Associerade mineraler inkluderar granater, vesuvianit, diopsid, tremolit, epidot, plagioklas fältspat, pyroxen och kalcit. Den är uppkallad efter den engelska kemisten och mineralogen William Hyde Wollaston (1766-1828).
Egenskaper
Wollastonit förekommer som bladade kristaller eller enkristaller, som visar en nålformig kornform och vanligtvis har en vit färg, men ibland krämfärgad, grå eller mycket ljusgrön. Streckfärgen hos wollastonit är vit, dess Mohshårdhet är 4,5-5 och specifik vikt är 2,87-3,09. Den har mer än ett klyvningsplan med en perfekt klyvning på {100}, bra klyvning på {001} och {102} och en ofullkomlig klyvning på {101}. Det är vanligt att wollastonit har en tvillingaxel [010], ett kompositionsplan (100). Glansen är vanligen glaskropp till pärlemor. Smältpunkten för wollastonit är ca 1 540 ˚C.
Förekomst
De största förekomsterna finns i Kina, Indien, USA, Mexiko och Finland. I Sverige har wollastonit påträffats i Ädelfors och Alnö.
Användning
Wollastonit har industriell betydelse över hela världen. Det används i många branscher, främst av kakelfabriker som har införlivat det i tillverkningen av keramik för att förbättra många aspekter, och detta på grund av dess flussmedelsegenskaper, frihet från flyktiga beståndsdelar, vithet och acikulära partikelform.
I metallurgiska tillämpningar, tjänar wollastonit som flussmedel vid svetsning, en källa för kalciumoxid, en slaggbalsam, och för att skydda ytan av smält metall under den kontinuerliga gjutningen av stål.
Som tillsats i färg, förbättrar den hållbarheten på färgfilmen, fungerar som en pH- buffert, förbättrar dess motståndskraft mot väderpåverkan, reducerar glans, minskar pigmentkonsumtion, och fungerar som ett suspensionsmedel.
I plaster förbättrar wollastonit drag- och böjhållfasthet, reducerar hartsförbrukningen och förbättrar termisk och dimensionsstabilitet vid förhöjda temperaturer.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1981.
Externa länkar
- http://www.ima-na.org/?page=what_is_wollastonite
- https://pubs.usgs.gov/fs/fs-0002-01/fs-0002-01textonly.pdf
|