Wollastonit

Från Wikipedia
Version från den 6 juli 2016 kl. 10.32 av Hans Frörum (Diskussion | Bidrag) (ny text)
Wollastonit
Wollastonit
Wollastonit
KategoriSilikatmineral
Dana klassificering65.2.1.1c
Strunz klassificering9.DG.05
Kemisk formelCaSiO3
FärgVit, färglös eller grå
FörekomstsättSällsynt som platta kristaller – vanligen massiva i lameller, strålar, kompakt och fibrösa aggregat
KristallstrukturTrikliniskt, monokllint, polytyp existerar
TvillingbildningVanligt förekommande
SpaltningPerfekt i två riktningar nära 90
BrottSplittrat till ojämt
Hårdhet (Mohs)4,5-5
GlansGlaskropp eller matt till pärlemor på klyvningsytor
Ljusbrytningn=1,616 - 1,640
n=1,628 - 1,650
n=1,631 - 1,653
Dubbelbrytning=0,015 max
TransparensTransparent till genomskinligt
StreckfärgVit
Specifik vikt2,86 – 3,09
Smältpunkt1 540 C
LöslighetOlöslig

Wollastonit är ett kalciuminosilikatmineral (CaSiO3) inom pyroxengruppen som kan innehålla små mängder av järn, magnesium och mangan substituerande för kalcium. Det är oftast vit. Den bildar nära oren kalksten eller dolostone när den utsätts för hög temperatur och tryck ibland i närvaro av kiseldioxidbärande fluider som i skarns eller kontakt med metamorfa bergarter. Associerade mineraler inkluderar granater, vesuvianit, diopsid, tremolit, epidot, plagioklas fältspat, pyroxen och kalcit. Den är uppkallad efter den engelska kemisten och mineralogen William Hyde Wollaston (1766-1828).

Egenskaper

Wollastonit förekommer som bladade kristaller eller enkristaller, som visar en nålformig kornform och vanligtvis har en vit färg, men ibland krämfärgad, grå eller mycket ljusgrön. Streckfärgen hos wollastonit är vit, dess Mohshårdhet är 4,5-5 och specifik vikt är 2,87-3,09. Den har mer än ett klyvningsplan med en perfekt klyvning på {100}, bra klyvning på {001} och {102} och en ofullkomlig klyvning på {101}. Det är vanligt att wollastonit har en tvillingaxel [010], ett kompositionsplan (100). Glansen är vanligen glaskropp till pärlemor. Smältpunkten för wollastonit är ca 1 540 ˚C.

Förekomst

De största förekomsterna finns i Kina, Indien, USA, Mexiko och Finland. I Sverige har wollastonit påträffats i Ädelfors och Alnö.

Användning

Wollastonit har industriell betydelse över hela världen. Det används i många branscher, främst av kakelfabriker som har införlivat det i tillverkningen av keramik för att förbättra många aspekter, och detta på grund av dess flussmedelsegenskaper, frihet från flyktiga beståndsdelar, vithet och acikulära partikelform.

I metallurgiska tillämpningar, tjänar wollastonit som flussmedel vid svetsning, en källa för kalciumoxid, en slaggbalsam, och för att skydda ytan av smält metall under den kontinuerliga gjutningen av stål.

Som tillsats i färg, förbättrar den hållbarheten på färgfilmen, fungerar som en pH- buffert, förbättrar dess motståndskraft mot väderpåverkan, reducerar glans, minskar pigmentkonsumtion, och fungerar som ett suspensionsmedel.

I plaster förbättrar wollastonit drag- och böjhållfasthet, reducerar hartsförbrukningen och förbättrar termisk och dimensionsstabilitet vid förhöjda temperaturer.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar