Hoppa till innehållet

URL: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
AlleborgoBot (Diskussion | Bidrag)
m robot Lägger till: hr:URL
Lade till stycke om URL-design samt information om felaktighet i tidigare exempel.
Rad 15: Rad 15:
* <code>#Historia</code> talar om att webbläsaren ska hoppa till stycket Historia.
* <code>#Historia</code> talar om att webbläsaren ska hoppa till stycket Historia.


== URL-design ==
Enligt praxis bör i sin design av URL:er dölja den underliggande tekniska implementationen. Istället bör en URL identifiera den resurs (t.ex. en sida, produkt eller registerpost) som man vill utföra en handling på (t.ex. att redigera den). Exempel:

<code><nowiki>http://www.example.com/minsida?action=edit</nowiki></code>

Ett vanligt förekommande fel är att path-delen används för att indetifiera det skript som utför handlingen (edit.php):

<code><nowiki>http://www.example.com/edit.php?id=minsida</nowiki></code>


== URL-kodning ==
== URL-kodning ==

Versionen från 19 september 2007 kl. 13.53

Förkortningen URL leder hit. Den används även som förkortning för Upphovsrättslagen.

Uniform Resource Locator (URL) är den korrekta benämningen för en webbadress som till exempel http://sv.wikipedia.org:80/wiki.

URL uppfanns 1989 av Tim Berners-Lee i samband med att World Wide Web lanserades. URLen är konstruerad för att vara universell och för att fungera olika former av kommunikation via Internet som en vägkarta. En URL kan användas för att hitta fram till en viss dator likväl som för att peka ut riktningen via en hyperlänk i en text. En URL kan även användas för att hitta en fil på den egna datorn.

Som exempel kan vi betrakta URLen http://sv.wikipedia.org:80/w/index.php?title=Dator&action=edit#Historia. URLen består av fyra olika delar som var och en visar olika information som är nödvändig för att hitta fram till en viss plats på Internet.

  • http: talar om vilket protokoll (språk) som skall användas. I detta fall används protokollet HTTP. Allt som följer efter : beror på vilket protokoll som man har angett i URLen. Andra vanliga protokoll är FTP (ftp://username:password@domain/folder/file) eller file:// för en lokal fil.
Protokollet kan också avgöra vilket program datorn ska använda för att öppna länken, till exempel öppnas irc: i ens ircklient, mailto: i ens E-postklient, och dchub: i Direct Connect.
  • //sv.wikipedia.org talar om vilken domän (dator) vi ska leta oss fram till.
  • :80 talar om vilken port i mottagardatorn vi ska använda. Port 80 som används i det här fallet är standard vid kommunikation med en webbserver.
  • /w/index.php visar vilken plats och fil vi söker på mottagardatorn.
  • ?title=Dator&action=edit talar om vilken information vi ska skicka till Wikipedias server. I det här fallet ska vi gå till artikeln Dator och redigera den (action=edit).
  • #Historia talar om att webbläsaren ska hoppa till stycket Historia.

URL-design

Enligt praxis bör i sin design av URL:er dölja den underliggande tekniska implementationen. Istället bör en URL identifiera den resurs (t.ex. en sida, produkt eller registerpost) som man vill utföra en handling på (t.ex. att redigera den). Exempel:

http://www.example.com/minsida?action=edit

Ett vanligt förekommande fel är att path-delen används för att indetifiera det skript som utför handlingen (edit.php):

http://www.example.com/edit.php?id=minsida

URL-kodning

Specialtecken i en URL måste URL-kodas för att överföras korrekt, i vissa fall sker detta automatiskt av webbläsaren men användarens konfigurering kan påverka denna funktionalitet. Dessutom kan servrar i vissa fall vara konfigurerade att använda en icke-standardiserad teckentabell. För att säkerställa en korrekt transfer av adressens tecken bör icke-engelska bokstäver, samt blanksteg och procenttecken anges enl. följande:

Tecken Kod (Latin-1) Kod (unicode)
<space> %20 %20
% %25 %25
, %2C %2C
å %E5 %C3%A5
ä %E4 %C3%84
ö %F6 %C3%B6
ü %FC %C3%BC
Å %C5 %C3%85
Ä %C4 %C3%84
Ö %D6 %C3%96
Ü %DC %C3%9C
ß %DF %C3%9F
æ %E6 %C3%A6
Æ %C6 %C3%86
ø %F8 %C3%B8
Ø %D8 %C3%98
é %E9 %C3%A9
ć finns ej %C4%87
œ finns ej %C5%93
Exempel: http://www.pendling.se/Malmö bör skrivas som http://www.pendling.se/Malm%F6. Nyare webbläsare gör detta automatiskt.

När det gäller själva domännamnet används en annan nyare och kompaktare standard, Punycode.

Se även