Hoppa till innehållet

Tim Berners-Lee

Redigera länkar
Från Wikipedia
Tim Berners-Lee
Tim Berners-Lee, 2024.
FöddTimothy John Berners-Lee
8 juni 1955[1][2][3] (70 år)
London[4]
Medborgare iStorbritannien[5][6]
Utbildad vidThe Queen's College, Oxford,
Emanuel School,
SysselsättningDatavetare[7][8], webbutvecklare[9], ingenjör, uppfinnare, universitetslärare, fysiker[10][11], programmerare, författare
ArbetsgivareWorld Wide Web Consortium
Massachusetts Institute of Technology[12][13]
Open Data Institute[14]
School of Electronics and Computer Science, University of Southampton[15][13]
Plessey (1976–1978)
CERN (1980)
CERN (1984–1994)
Noterbara verkwebben[4], HTTP, HTML[16], semantiska webben och Uniform Resource Locator
FöräldrarConway Berners-Lee
Mary Lee Woods
Redigera Wikidata
Den dator som Tim Berners–Lee använde som den första webbservern på CERN

Timothy John "Tim" Berners-Lee, född 8 juni 1955 i London i England, är skaparen av World Wide Web, en teknik som skapade förutsättningar för en bredare användning av Internet, och chef för World Wide Web Consortium.

Tidig karriär

[redigera | redigera wikitext]

Tim Berners-Lee tog kandidatexamen i fysik vid Queen's College vid Oxfords universitet i England 1976. Han arbetade därefter med programmering för olika företag innan han blev konsult. Under sex månaders tid 1980 arbetade han som konsult vid CERN, där han för eget bruk skrev ett program kallat Enquire för informationslagring och associering, vilket blev grunden till den idé som skulle utvecklas till att bli World Wide Web.

Efter några års arbete på annat håll antog Berners-Lee 1984 en forskartjänst vid CERN för att arbeta med distribuerade realtidssystem för systemhantering och inhämtning av data.

World Wide Web

[redigera | redigera wikitext]

Året 1989 lade Tim Berners-Lee fram ett förslag till ett globalt hypertextprojekt, World Wide Web, baserat på Enquire. Projektet inleddes följande år och var avsett att möjliggöra samarbete och kunskapsutbyte via ett nätverk av hypertextdokument. Den 20 december 1990 skapade han den första webbplatsen, en sida om CERN. Den 6 augusti 1991 gjorde han sidan och webben tillgänglig för allmänheten genom att berätta om sin skapelse i offentliga nyhetsgrupper.[17] I april 1993 beslöt CERN att släppa rättigheterna till WWW fria. Detta satte fart på webbens spridning och systemet kom att spridas över hela världen.[17]

Berners-Lee skrev även den första webbservern och den första webbläsaren (klienten; för Nextstep), som gjorde det möjligt att surfa runt mellan de fåtal webbsidor som då existerade. Den kunde både visa och redigera hypertext.

Berners-Lee fortsatte att arbeta med att förbättra de kommunikationsprotokoll och standarder som användes. 1994 grundade han World Wide Web Consortium vid laboratoriet för datavetenskap vid Massachusetts Institute of Technology, och han har varit chef för konsortiet sedan dess grundande.[17] 1999 blev han styrelseledamot vid laboratoriet, där han också har en tjänst som forskare.

Han har skrivit boken Weaving the Web om webbens historia, nutid och framtid.[18]

Erkännanden

[redigera | redigera wikitext]

Tim Berners–Lee har erhållit en mängd honorärtitlar och utmärkelser för sitt livsverk. År 1997 blev han Officer i Brittiska Imperieorden. År 2000 erhöll han Royal Medal. I april 2004 tilldelades han som första mottagare det finländska priset Millennium Technology Prize på en miljon euro av president Tarja Halonen.[19] Den 16 juli samma år blev han dubbad till riddare (Knight Commander, den näst högsta graden i Brittiska Imperieorden) av drottning Elizabeth II.

Han är ledamot i British Computer Society, IEEE och American Academy of Arts and Sciences. Han blev Fellow of the Royal Society 2001. Han har hederstitlar från Parsons School of Design i New York, Southampton University, Essex University, Southern Cross University, Open University, Columbia University, Oxford University och University of Port Elizabeth. År 2002 röstades han fram av den brittiska allmänheten till en av de 100 främsta britterna genom tiderna i en undersökning utförd av BBC. Han utsågs också till årets britt 2004. Time Magazine har utsett honom till en av 1900-talets 100 mest inflytelserika personer. 2012 hedrades han som uppfinnaren bakom "World Wide Web" vid invigningen av de Olympiska Spelen i London. År 2016 tilldelades han Turingpriset.[20]

Asteroiden 13926 Berners-Lee är uppkallad efter honom.[21]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: no99010609.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.w3.org .[källa från Wikidata]
  3. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm3805083, läst: 21 juli 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: berners-lee-timothy, läst: 31 maj 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, BBC .[källa från Wikidata]
  6. ^ ELMCIP-ID: 7571.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.infoplease.com .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.independent.co.uk .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, info.cern.ch , läst: 6 mars 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: berners-lee-timothy, läst: 31 maj 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0000870, läst: 10 april 2025.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.csail.mit.edu .[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] dblp Team (red.), DBLP, DBLP-ID: b/TimBernersLee, läst: 12 januari 2019.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, theodi.org .[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.ecs.soton.ac.uk .[källa från Wikidata]
  16. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1216490917749153-1, läst: 31 maj 2021.[källa från Wikidata]
  17. ^ [a b c] ”World wide web skapas – nu kan internet bli en publiksuccé”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/www/. Läst 21 november 2017. 
  18. ^ Berners-Lee, Tim; Mark Fischetti (1999). Weaving the Web: The Original Design and the ultimate destiny of the World Wide Web by its inventor. OCLC 318261941 
  19. ^ ”Winner 2004”. taf.fi. https://taf.fi/millennium-technology-prize/winner-2004/. Läst 16 maj 2018. 
  20. ^ ”Sir Tim Berners-Lee”. AMTuring.acm.org. http://amturing.acm.org/award_winners/berners-lee_8087960.cfm. Läst 13 september 2017. 
  21. ^ ”Minor Planet Center 13926 Berners-Lee” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=13926. Läst 9 december 2023. 
  22. ^ Sir Tim Berners-Lee (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  23. ^ W. Wallace McDowell Award (på engelska), 6 april 2018, läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  24. ^ Dennis Gabor Medal and Prize recipients, Institute of Physics (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  25. ^ Recipients (på engelska), läs online, läst: 30 juni 2023.[källa från Wikidata]
  26. ^ Official Biography: Tim Berners-Lee (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  27. ^ EFF Awards: Past Winners (på engelska), 28 juni 2017, läs online, läst: 8 juni 2025.[källa från Wikidata]
  28. ^ Paul Evan Peters Award (på engelska), 15 november 2010, läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  29. ^ Honorary graduate cumulative list (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  30. ^ Lawrence Roberts, Robert Kahn, Vinton Cerf y Tim Berners-Lee (på spanska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  31. ^ Bodley Medal (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  32. ^ Joseph Kahn (red.), Pioneer Who Kept the Web Free Honored With a Technology Prize, The New York Times (på engelska), The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, läs online, läst: 15 januari 2026 .[källa från Wikidata]
  33. ^ Winner 2004 (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  34. ^ The London Gazette 57155, 57155, 31 december 2003, s. S24, läs online.[källa från Wikidata]
  35. ^ President’s medal recipients, Institute of Physics (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  36. ^ BCS honours inventor of the web and computer imaging pioneer: Tim Berners-Lee, inventor of the World Wide Web and director of the World Wide Web Consortium, is to be awarded the BCS Lovelace Medal in recognition of his contribution to the development of IT., Computer Weekly (på brittisk engelska), TechTarget, maj 2006, läs online, läst: 17 april 2019.[källa från Wikidata]
  37. ^ Lovelace Medal | BCS (på engelska), läs online, läst: 17 april 2019, ”"Established in 1998, and administered by the BCS Academy of Computing’s awards committee, the Lovelace Medal is the top award in computing in the UK. Previous winners include worldwide web inventor Sir Tim Berners-Lee, [...]"”.[källa från Wikidata]
  38. ^ Web inventor gets Queen's honour (på brittisk engelska), BBC, 13 juni 2007, läs online, läst: 2 februari 2023, ”The inventor of the world wide web has been awarded the Order of Merit, one of the UK's most prestigious honours.”.[källa från Wikidata]
  39. ^ Central Chancery of the Orders of Knighthood (på brittisk engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  40. ^ Honoris causa: Sir Timothy Berners-Lee - UOC (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  41. ^ Wayback Machine (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  42. ^ Current Royal Designers for Industry (på brittisk engelska), läs online, läst: 9 januari 2021.[källa från Wikidata]
  43. ^ Docteurs honoris causa sur proposition des autorités de l'ULiège (på franska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  44. ^ History of honorary degrees (på engelska), läs online, läst: 9 maj 2019.[källa från Wikidata]
  45. ^ Tim Berners-Lee Inductee Biography (på engelska), läs online och läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  46. ^ Internet and Web pioneers win QEPrize - Queen Elizabeth Prize for Engineering (på brittisk engelska), 18 mars 2013, läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  47. ^ Yale awards 12 honorary degrees at 2014 graduation, YaleNews, 19 maj 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  48. ^ president.ee (på engelska), läs online, läst: 13 juni 2023.[källa från Wikidata]
  49. ^ Sir Tim Berners-Lee recieves 2016 ACM AM Turing Award (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  50. ^ Sir Tim Berners-Lee - A.M. Turing Award Laureate (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  51. ^ Sir Tim Berners-Lee (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  52. ^ Tim Berners-Lee receives Obedience Award for deference to pro-DRM corporations (på engelska), läs online, läst: 15 januari 2026.[källa från Wikidata]
  53. ^ Axel Springer Award (på brittisk engelska), läs online, läst: 27 september 2019.[källa från Wikidata]
  54. ^ 2023 ACM Fellows Celebrated for Contributions to Computing Which Underpin Our Daily Lives (på engelska), läs online, läst: 24 juni 2024.[källa från Wikidata]
  55. ^ Sir Tim Berners-Lee to Receive the 2025 Internet Archive Hero Award (på engelska), 29 september 2025, läs online, läst: 5 november 2025.[källa från Wikidata]
  56. ^ Celebrating Sir Tim Berners-Lee, 2025 Internet Archive Hero Award Recipient (på engelska), 5 november 2025, läs online, läst: 5 november 2025.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tim_Berners-Lee&oldid=58509461”