Hen

För andra betydelser, se Hen (olika betydelser).

Hen är ett svenskt könsneutralt personligt pronomen som kan användas på samma sätt som de vanligare men könsspecifika han och hon. Ordet kan användas om personer som inte känner sig hemma i en könsuppdelning mellan man och kvinna, och som därför varken tycker att pronomenet hon eller han passar för att beskriva dem. Det kan också användas om personer vars kön talaren inte känner till, till exempel uttalanden om framtida eller hypotetiska personer, istället för att skriva "han eller hon". Hen kan också användas av ideologiska skäl. Ordet har fått mycket uppmärksamhet och såväl positiv som negativ kritik. Jämförelser med språk och kulturer där könsbestämda pronomen helt saknas antyder även att en sådan avsaknad inte korrelerar med ökad jämställdhet.

Användning

Språkrådet avråder inte från att använda hen om sig själv eller andra, för att ge uttryck för könsidentitet eller för en ideologisk hållning. Däremot rekommenderar det att använda formuleringar som "När kunden har fått hem varan ska den källsortera emballaget", alltså den istället för hen, när det handlar om att undvika omständliga formuleringar (som "han eller hon") när man talar om personer i allmänhet.

Språkrådet avråder även från objektsformen henom då de anser att det ser ut som en variant av honom samt att andra objektsformer av pronomen i det svenska språket inte längre lever. Språkrådet rekommenderar istället att använda hen utan objektsform, så som den och det används i svenskan.

Genitivformen blir hens.

Alternativa ord

Viss kritik mot nyttjande av "hen" uppkommer också, baserat på att det redan finns könsneutrala pronomen i svenskan, så som "den/det", som fungerar lika bra om man vill undvika att använda ett könsbaserat pronomen. Kritik mot detta har dock uppstått då det för vissa har en alltför opersonlig, eller objektifierande klang.

Det går även att, i vissa fall, hänvisa till en persons titel/yrke/befattning/position istället för att använda "han/hon/hen", då väldigt få är könsbaserade.

Exempel:

"Sveriges Överbefälhavare ansåg 1945 att kriget skulle vara över inom sex månader. I maj publicerade ÖB en rapport om läget efter kriget."

"Överläkaren hade vidtagit fel åtgärder, stod det i rapporten. Överläkaren hade slarvat med rutinerna."

"Fordonets förare är ansvarig för att samtliga i fordonet har trafikbälte."

"Läraren skällde ut eleven."

I inget av ovanstående exempel behöver könet anges, utan det går lika bra att använda personens titel/yrke/befattning/position istället.

Historia

Förslag på användande av ordet har förekommit länge. Den 30 november 1966 skrev Rolf Dunås i Upsala Nya Tidnings språklåda: "För egen del kan jag drömma om att man från "han" gick ett steg framåt i vokalräckan och från "hon" två steg tillbaka och uppfann det tvåkönade ordet "hen" med kort e." 1994 föreslog lingvisten Hans Karlgren i SvD hen som ett "könsneutralt pronomen för vissa skrivsituationer".

Kulturtidsskriften Ful har genomgående använt ordet hen som personligt pronomen sedan år 2007.

2009 kom hen med i Nationalencyklopedin beskrivet som ”föreslaget könsneutralt personligt pronomen i stället för hon och han”.

I januari 2012 släpptes Jesper Lundqvists bok Kivi och Monsterhund, en barnbok som använder sig av hen istället för han eller hon. Boken gav upphov till en livlig debatt.

I 2012 års februarinummer av Nöjesguiden användes ordet hen genomgående istället för han eller hon. Det var endast i direkta citat som de personliga pronomenen inte byttes ut.

I februari 2013 användes pronomenet för första gången i Sveriges riksdag av den då nytillträda jämställdhetsministern Maria Arnholm (FP) i en interpellationsdebatt. I marsutgåvan av riksdagens språkbrev avrådes från användande av ordet i "styrdokument, mötesprotokoll, rapporter, pm, upphandlingstexter, årsredovisningar, informationsmaterial, webbplatsen, intranätet och externa brev". Detta efter att frågan hade beretts med riksdagsdirektören och diskuterats av talmannen och riksdagens gruppledare. Det var däremot inga problem med hen i politiska texter, där det är riksdagsledamöterna själva som avgör vilket pronomen som ska användas.

Dn.se och Dhen.se

I september 2012 förbjöds användandet av ordet i nyhets- och reportagetexter av Dagens Nyheters publisher Gunilla Herlitz. Journalisten och programmeraren Oivvio Polite lanserade då webbplatsen DHEN.se som ser ut som DN.se men där alla han och hon automatiskt byttes ut mot hen. En person på DN svarade med att polisanmäla webbplatsen för brott mot upphovrättslagen med Dagens Nyheter som målsägande, men drog senare tillbaka anmälan när det framkom att tidningens ledning inte ville polisanmäla. I sin egen tidning skrev man dock "Vi har inte polisanmält tilltaget" och utan att redovisa att en polisanmälan först hade upprättats för att sedan återtas på begäran av ledningen. När SVT:s Kulturnyheterna ifrågasatte formuleringen svarade redaktionschef Åsa Tillberg att det misstag man hade begått hade rättats till, att ytterligare redogörelser vore ointressanta och att det vore onödigt att hänga ut någon som hade gjort fel.

Avledningar

Under 2012 användes benämningen henifiera av bland annat branschtidningen Dagens Media. Ordet användes där i betydelsen "anpassa till hen", "hen-anpassa".

Se även

• Könsneutrala personliga pronomen

Externa länkar

• Wiktionary har ett uppslag om hen.
  Ordbok
• Institutet för de inhemska språken om hen (Finsk språkvårdsmyndighet)