Diskussion:AXE-N

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Jag tog bort detta påstående:

Efter projektet tog Ericsson ett krafttag för att styra upp sina projektstyrnings­rutiner. Det resulterade i Ericssons välkända projektstyrningsmodell PROPS, vars första version lanserades två år efter att AXE-N-projektet hade avbrutits. (ref till Würthenberg)

Det kan ej stämma då PROPS enligt dess Wikisida utvecklades 1987-1989, dvs parallellt med de första stegen i AXE-N. Snarare torde PROPS utvecklats parallellt med AXE-10. Nixdorf 4 januari 2012 kl. 23.55 (CET)[svara]

Würthenbergs påstående om språket Erlang rimmar inte heller helt med vad Armstrong säger. Borde Würtenberg tas bort ur artikeln? Mange01 5 januari 2012 kl. 10.21 (CET)[svara]
Jag har lusläst Armstrongs artikel och det förfaller som båda har rätt. Erlang var aktuellt tidigt i projektet men prioriterades bort, sedan återkom det när projektet kraschade. Ska se om jag kan formulera om detta. Nixdorf 6 januari 2012 kl. 14.17 (CET)[svara]
Bra hanterat! Egentligen borde väl inte C++ vara problemet (som Würthenberg skriver), utan för mycket objektorientering, exempelvis vid hårdvarunära programmering. Mange01 7 januari 2012 kl. 14.42 (CET)[svara]
Joe Armstrongs artikel är källan på hela klankandet på objektorienteringen, och den artikeln är något tendentiös. Har försökt rota fram lite allt möjligt ur Ericssons egna artiklar, men det är aningens förvirrat. Dels tycks mer komponenter (som ej använder Erlang) ha överlevt inom konceptet TelORB än vad som gives vid handen av artikeln på ericssonhistory, dels är det svårt att utröna om detta är saker som typ gått i ide och sedan återuppstått. Och möjligen är dessa återuppståndna system baserade på DELOS och DICOS bara forskningsprojekt. Eftersom primärkällorna är företagsintern information blir det ett himla pusslande. Nixdorf 7 januari 2012 kl. 20.06 (CET)[svara]

Språket. När AXE utvecklades togs PLEX fram. Det var helt uppbyggt för att passa telefonitillämpningar, men språket blev mycket kritiserat som uppfattat som omodernt (vad är det?). Objektoreringen var en sorts protest mot PLEX, men var katastrof då det var direkt dåligt för telefonitillämpningar. Erlang var bättre men inte heller lösningen. Artikelns myckna prat om språken är därför fortfarande tendensiöst. Sedan var misslyckandet inte primärt språkvalets fel, utan att ledningen hade misstagit intern utvecklingsstress runt 1987 med att systemet AXE var tekniskt omodernt. Så syftet och utgångspunkten var fel - problemet man var satt att lösa fanns inte. Och sedan blev det fullt fiasko när IP kom och gjorde hela satsningen på ISDN obsolet.Yger 10 januari 2012 kl. 19.19 (CET)[svara]

En sån här artikel måste få vara lite teknisk, men de tekniska detaljerna bör läggas sent.
Vi är i händerna på källorna. En av källorna är ju faktiskt upphovsmann till språket Erlang. Källorna tjatar om språk, men diskussionen handlar egentligen om objektorientering vs funktionell programmering. Erfarenheterna av AXE-N kan vara ett skäl till att många svenska universitet undervisar så mycket om funktionell programmering, trots att det används så lite i industrin annat än av Ericsson.
Men. Würtemberg är inne på att problemet var bristande ledning och kvalitetsstyrning, vilket jag tror är kärnproblemet snarare än språket, men hon rör ihop årtalen för PROPS-metoden, så den uppgiften är inte användbar. Jag tror att Ericssons utvecklare tilläts lägga ned för mycket tid på att utveckla ny kompetens, nya verktyg och nya utvecklingsmetoder istället för att vara resultatorienterade. Att bygga en bra grund är viktigt när man bygger hus, men man kan inte ägna nästan hela husbudgeten åt grunden utan att någon säger stopp. Idag pratar alla om agila metoder och testbaserad utveckling, och min bild är att Ericsson traditionellt har jobbat just så, t.ex. inom det gamla AXE-projektet, men man glömde den traditionen under AXE-N.
Jag tror att AXE-N-utvecklingen hade kunnat lyckas om man hade jobbat agilt, dvs om ledningen hade ställt tydligare krav på leverans enligt tidsplan, och man hade börjat med att ta fram ett litet fungerande system (ungefär som AXD) och successivt utökat det enligt marknadens krav, istället för att börja med en helt teknikdriven generell lösning på all världens kommunikationsproblem. ATM blev visserligen kortlivad på marknaden, och B-ISDN (som inte ska sammanblandas med ISDN) blev aldrig färdig, men hade AXE-N lyckats så hade Ericsson kunnat leverera GPRS redan innan telekomkraschen, och varit ändå mer framgångsrika på mobilsidan. Japanerna hade ju kommit med iMode ett par år innan vi fick GPRS, som också var paketförmedlad och fick en enorm framgång, medan vi i Ericssonland fick betala per minut istället för megabyte för usla WAP-sidor en bra bit in på 2000-talet. Mange01 10 januari 2012 kl. 19.52 (CET)[svara]
Mycket av det du skriver är korrekt. Och det blir än mer problematiskt i bristen av källor. Det gäller både att göra rätt saker och att göra dem på rätt sätt. Här missades båda sakerna. Och enligt min mening var det värsta att det inte var klart vad satsningen skulle utmynna i (och det fanns inga starka nyckelpersoner som kunde utnyttja resurserna att trots allt svänga det mot något bra). Sedan gjorde det på fel sätt och här är texten närmare sanningen. Jag var "med" när det begav sig men detta går ju inte att utnyttja mer än som kontroll, då det inte är acceptabelt som källa.Yger 10 januari 2012 kl. 20.38 (CET)[svara]
Jag var också "med"... Emellertid hittar jag en hel hoper källor som fokuserar på språkdiskussionen, inklusive en vittnesintervju från Tekniska Museet. Vi är tvugna att följa kraven på verifierbarhet och undvika originalforskning här. Men om du skriver en artikel som är trovärdig så kan vi länka till den. :-) Nixdorf 13 januari 2012 kl. 01.02 (CET)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på AXE-N. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 9 juli 2017 kl. 11.21 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på AXE-N. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 21 augusti 2018 kl. 10.00 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på AXE-N. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 15 april 2019 kl. 14.27 (CEST)[svara]