Wikipedia:Ingen originalforskning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Riktlinjer Black check.svg

Wikipedia publicerar inte opublicerad primärforskning eller nya idéer i artiklar. Sådan originalforskning ("OR" efter engelskans original research) omfattar opublicerade fakta, argument, och idéer; och även tidigare opublicerad analys eller syntes av ny kunskap. Wikipedia är inte rätt ställe för att publicera nya forskningsresultat eller slutsatser. Det enda sättet att visa att innehåll i artiklar inte är ny forskning, ny tolkning, nya slutsatser eller egna åsikter är att ge källhänvisningar. Denna riktlinje finns för att undvika gissningar, spekulationer och ickeneutrala påståenden.

Källor[redigera]

Trovärdiga källor[redigera]

Till skillnad från andra uppslagsverk skrivs Wikipedia inte enbart av experter som är auktoriteter inom sina respektive områden, utan Wikipedias trovärdighet vilar istället på att dess källor har skrivits av experter. Alla uppgifter på Wikipedia ska kunna kontrolleras i trovärdiga publicerade källor, som ska finnas tillgängliga på bibliotek eller nätet. Särskilt vid uppgifter som riskerar att ifrågasättas, exempelvis sifferuppgifter och kontroversiella påståenden, bör man uppge källor, gärna i form av fotnoter.

Uppgifter som räknas som originalforskning i denna text är uppgifter för vilken ingen trovärdig källa kan hittas och som därför med stor sannolikhet antas vara tidigare opublicerad forskning producerad av den Wikipedia-skribent som lagt till materialet. Det enda sättet att visa att artikelbidraget inte är egen forskning är att bifoga en trovärdig publicerad källa som hävdar samma fakta eller ger samma argument.

Allmänt är de mest trovärdiga källorna böcker, tidskrifter, magasin och kända tidningar; publicerade av universitetsbokförlag eller kända förlag.

Material som är "själv-publicerat" (utan att ha refereegranskats eller granskats av trovärdig utgivare), räknas inte som trovärdig källa. Viss acceptans finns dock för forskare och andra experter som redan publicerat sin forskning i trovärdiga publikationer, se nedan.

Användning av primära källor samt sekundära källor[redigera]

Primärkällor (exempelvis ögonvittnesskildringar och intervjuer) som har publicerats av en oberoende källa får användas på svenskspråkiga Wikipedia. En person utan specialistkunskaper ska kunna läsa den delen av Wikipediaartikeln som hänvisar till primärkällan och se att delen av Wikipediaartikeln överensstämmer med sekundärkällans referat. Någon självständig tolkning av primärkällan bör ej ske på Wikipedia. Om man vill ha med en tolkning av primärkällan bör man referera till en sekundärkälla. Notera att artiklar som helt grundas på primärkällor normalt inte är relevanta.

Ingen syntes[redigera]


Inga egna tolkningar[redigera]

På samma sätt som materialet i sig måste finnas publicerat i trovärdiga källor måste även tolkningar som presenteras finnas publicerade i trovärdiga källor. Ett typiskt exempel är slutsatser ur historiska källtexter. Även om källtexterna i sig går att referera till, skall de tolkningar som görs kunna styrkas med hänvisningar till modern välkänd litteratur. Ett annat exempel är vetenskapliga rapporter, där det ofta inte är självklart hur resultaten skall tolkas i ett större sammanhang. Sådana tolkningar skall inte göras av Wikipedias författare, utan det ska hänvisas till andras tolkningar som finns publicerade. Ett tredje exempel är tolkningar som görs utifrån biografiska texter.

Ingen ny kunskap[redigera]

Vad gäller syntes (att sätta ihop) av ny kunskap genom att kombinera flera uppgifter till en ny slutsats finns det två centrala utgångspunkter:

  • Kombinera inte uppgifter från flera olika källor för att nå eller antyda en slutsats som inte uttryckligen står i någon av källorna.
  • Kombinera inte heller olika delar av en källa för att nå eller antyda slutsatser som inte uttryckligen anges i källan.

Dessa två punkter innebär att om en tillförlitlig källa säger A och en annan tillförlitlig källa säger B får inte A och B kombineras för att påstå eller antyda slutsatsen C, om den uttryckligen inte nämns eller ingår i materialet i källorna A och B. Att dra slutsatser genom syntes av material är att skapa ny kunskap, det vill säga egen forskning. "A och B, därför C" är acceptabelt endast om en tillförlitlig källa har publicerat sådan argumentation i relation till ämnet för artikeln. Om en källa säger "A" i ett sammanhang och "B" i ett annat, utan att koppla samman utsagorna, är det inget argument för "därför C". Det medför att "därför C" inte kan förekomma som del av en artikel på Wikipedia.

Med andra ord, en analys av material av wikipedianer är inte OK. En analys måste ha publicerats i tillförlitliga källor för att de ska kunna publiceras på Wikipedia.

Exempel[redigera]

Originalforskning/syntes kan se olika ut, men nedan följer ett enkelt exempel på syntes:

Förenta nationernas uttalade mål är att upprätthålla internationell fred och säkerhet, men sedan grundandet har det pågått 160 krig världen över..

Påståendet består av två meningar som var för sig skulle kunna källbeläggas med tillförlitliga källor, men där de i kombination antyder att FN har misslyckats att upprätthålla världsfreden. Om ingen tillförlitlig källa har kombinerat uppgifter på detta vis är påståendet ett uttryck för originalforskning. När källor inte följs är det lätt att manipulera informationer, som ovan, och lika enkelt kan samma uppgifter användas för att påstå motsatsen:

Förenta nationernas uttalade mål är att upprätthålla internationell fred och säkerhet, och sedan grundandet har det bara pågått 160 krig världen över.

I det andra citatet påstås att FN har lyckats upprätthålla världsfreden genom att begränsa antalet krig.

Undantag[redigera]

Undantag från ingen syntes av ny kunskap kan ges i icke-kontroversiella artiklar där icke-kontroversiella beräkningar, sammanfattningar och sammanställningar görs som logisk följd av redovisat källmaterial. Det får dock inte framstå som att källan som används anför slutsatser den inte anför, och andra läsare ska kunna kontrollera resonemanget och komma fram till samma slutsats. Falska samband, samband som riskerar att ifrågasättas av någon, och slutsatser som har karaktär av subjektiv åsikt, får inte konstrueras utifrån olika källor. Undantaget förutsätter att konsensus råder — om redigeringskrig uppstår eller kritik framkommer mot syntesen gäller grundinställningen ingen syntes av ny kunskap.

Var tydlig[redigera]

Det är också viktigt att vara tydlig med vem som drar slutsatser som anförs om det finns olika åsikter i relevanta källor, exempelvis "Anders Andersson anför/anser/argumenterar" och så vidare (se WP:Falska auktoriteter). Det tydliggör varifrån kunskapen kommer och vem som anser något.

Illustrationer[redigera]

På grund av upphovsrättsliga begränsningar är Wikipedia tvunget att använda egna bilder för att kunna illustrera artiklarna. Det är därför fullt acceptabelt att skapa sådana i syfte att illustrera artiklar, men dessa bör fortfarande baseras på uppgifter i trovärdiga källor, som bör uppges.

Egna publikationer av experter och forskare[redigera]

Vad som inte faller under denna riktlinje är egen forskning som är etablerad inom området, och är publicerad i en refereegranskad fackvetenskaplig tidskrift, eller granskad av trovärdig redaktör, gärna vid akademiskt förlag, och refererad i andra trovärdiga publikationer. Om det är tillåtet för andra att använda sig av dina publikationer när de skriver artiklar på Wikipedia kan du också göra det själv, under förutsättning att du kan beskriva ämnet allsidigt och sakligt. Eftersom risk finns för intressekonflikt och att man ger det egna arbetet otillbörlig vikt, krävs emellertid att forskare, experter och författare är uppriktiga och särskilt försiktiga i sina redigeringar. Man måste vara noga med att återge andra författares syn på saken, och bör be någon annan om hjälp eller granskning.

Se även[redigera]