Hoppa till innehållet

Ålands spelmansgille

Från Wikipedia
Ålands spelmansgille framför ”Polka efter Skevik-Matte”, inspelad av Matts Arnberg den 3 september 1958

Ålands spelmansgille är en folkmusikförening på Åland. Föreningen har sedan 1950-talet samlat spelmän, arrangerat spelmansstämmor och konserter samt gett ut nothäften och inspelningar av åländsk folkmusik. Gillet är hemmahörande i Finströms kommun.

Tryckt notexempel ur Traditioner af Swenska Folk-Dansar av Olof Åhlström (1756–1835), häfte 3, låt 30; återgivet även i jubileumsskriften Ålands spelmansgille 1953–2003

Föreningen grundades den 29 november 1953. De första sjutton åren (1953–1970) leddes gillet av Gösta Bryggman. Det finansierades inledningsvis av de åländska självstyrelsemyndigheterna.[1]

Före gillets bildande hölls spelmansstämmor på Åland. Den första ägde rum i Mariehamn den 4 augusti 1907, den andra den 21–24 juni 1908.[2]

På 1940-talet bildades de första lokala spelmanslagen, först i Föglö kommun och därefter i Lumparland och Finström. De påverkades av svenska radioutsändningar med folkmusik, som började sändas 1948, samt av redan aktiva spelmanslag i Sverige, till exempel i Rättvik. Spelmannen Jon-Erik Öst besökte Åland redan före andra världskriget och föreslog ett spelmansförbund. Först efter kriget kunde idén förverkligas.[3]

År 1958 gav gillet ut sitt första nothäfte med åländsk folkmusik.[4] Mellan 1970 och 2006 leddes gillet av Ragnar Boman (1930–2019).

Organisation och verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2007 är Christina Johansson spelledare. Gillet har sin hemort i Finströms kommun. Vid spelmansstämmor och konserter används ofta Gammal bröllopsmarsch från Saltvik som intågsmarsch. Den publicerades som femte låten i Åländsk folkmusik för två fioler, häfte 3 (1961).

Enligt stadgarna ska Ålands spelmansgille ”upprätthålla och utveckla intresset för spelmansmusik samt främja och stöda utvecklingen av den folkliga musikverksamheten på Åland. Samtidigt ska föreningen hjälpa och stöda spelmännens arbete med att bevara och sprida det folkmusikaliska kulturarvet.”[5]

Syftet uppnås genom tävlingar, kurser, spelmansstämmor, konserter på Åland och utomlands samt genom uppteckning och inspelning av spelmansmusik.

I juni 1993 gjorde gillet en turné i USA. Man spelade åländsk folkmusik på orter med ättlingar till utvandrade ålänningar. Konserter gavs bland annat i New York och Washington, D.C..[6]

Publikationer

[redigera | redigera wikitext]
  • Åländsk folkmusik för två fioler, 10 häften utgivna 1958–1991
    • Häfte 1, 1958 (Stockholm)
    • Häfte 2, 1960 (Stockholm)
    • Häfte 3, 1961 (Stockholm)
    • Häfte 4, 1962 (Stockholm)
    • Häfte 5, 1963 (Stockholm)
    • Häfte 6, 1967 (Helsingfors)
    • Häfte 7, 1970 (Helsingfors)
    • Häfte 8, 1972 (Helsingfors)
    • Häfte 9, 1978 (okänd ort)
    • Häfte 10, 1991 (Mariehamn)
  • Trettiofem korta levnadsbeskrivningar över åländska spelmän (1969). Ingick också i jubileumsskriften 2003
  • Ålands spelmansgille 1953–2003. Åland, en folkmusikens gästhamn mellan öst och väst (2003)
  • Åländsk folkmusik för två fioler 1953–2003. De mest omtyckta låtarna (2003)
  • LP-skiva Åländsk folkmusik (1978)
  • Kassett Ålands spelmansgille och Spelevinkarna (1993)
  • CD-skiva Sommarfröjd (2008)
  • CD-skiva 2015 (2015)
  1. Gösta Bryggman (1958-09-01). Åländsk folkmusik för två fioler, Häfte 1. sid. 1 (förord). Läst 27 november 2020
  2. Lorentz Bryggman (1969). Trettiofem korta levnadsbeskrivningar över åländska spelmän. sid. 5–6. Läst 27 november 2020
  3. Ålands spelmansgille; Sören Jansson, Erik Lindholm (2003-01-01). Ålands spelmansgille 1953–2003. sid. 57
  4. Ålands spelmansgille; Sören Jansson, Erik Lindholm (2003-01-01). Ålands spelmansgille 1953–2003. sid. 61. Läst 23 april 2021
  5. Ålands spelmansgille (2014-02-26). Ålands spelmansgille, föreningens stadgar. sid. 1. Läst 27 november 2020
  6. ”Ålands spelmansgille, Flickr”. 3 november 1993. https://www.flickr.com/photos/spelmansgillet/. Läst 27 november 2020.