Ærøskøbing

Version från den 24 november 2017 kl. 22.26 av YesDi (Diskussion | Bidrag)
Ærøskøbing
Köpstad
Ærøskøbings centrum
Ærøskøbings centrum
Flagga
Stadsvapen
Motto: "Øens købstad"
Land Danmark Danmark
Region Region Syddanmark
Kommun Ærø kommun
Koordinater 54°53′00″N 10°24′00″Ö / 54.88333°N 10.40000°Ö / 54.88333; 10.40000
Area
 - kommun 90,45 km²
Folkmängd 980 (1 januari 2011)[1]
 - kommun 6 663 (1 januari 2011)[2]
Grundad 1200-talet
Borgmästare Karsten Landro (Det Konservative Folkeparti)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 5970
Geonames 2625001
Webbplats: www.aeroeskoebing.net/

Ærøskøbing, dansk stad, centralort i Ærø kommun i Danmark. Orten ligger på ön Ærø och har 980 invånare (2011)[1]. De äldsta nämnda privilegierna är från Kung Hans I:s tid, men orten tros vara något äldre. Stadsrättigheterna är från 1522. Orten har ett välbevarat centrum med hus från 1700-talet. Många av husen och gatorna i Ærøskøbing är från medeltiden.

Historia

Ærøskøbing antas ha tilldelats köpstadsrättigheter av kung Kristian I någon gång under perioden 1448-1476. Själva staden antas dock ha grundats någon gång under 1300-talet. Staden blev Ærøs främsta stad 1522, då den tilldelades ensamrätt på all handel på ön. Konkurrensen blev dock hård från de många olagliga hamnar som verkade på ön, samt från grannstaden Marstal som hade vissa handelsprivilegier. Många av stadens köpmän var också skeppare, vilka tjänade på att bedriva boskapshandel med bönderna på ön Als samt med flera östersjöstäder.[3] Ærø delades i två delar 1634 och stadens administration över öns marker blev därmed kraftigt reducerad till förmån för Marstal. Detta uppvägdes dock av att Ærøskøbing fick en blomstrande sjöfart och bedrev betydande handel med hertigdömena Slesvig och Holsten, flera östersjöstäder samt med Norge.[4] Framgången för stadens sjöfart pågick under hela 1700-talet och första halvan av 1800-talet för att därefter stagnera.

Näringsliv

Industrialiseringen kom sent till Ærøskøbing. Stadens enda större industrier på 1860-talet var två skeppsvarv och till skillnad från i andra av landets köpstäder blev inte hamnen utbyggd eller moderniserad i någon större omfattning. På 1890-talet stod dock stadens handelssektor (transportsektorn inkluderad) och industrisektor (hantverkssektorn inkluderad) för nästan lika mycket av stadens näring, 34 % respektive 32 %.[5] Under 1900-talet upprättades flera mindre industriverksamheter och rederier i staden. 1931 upprättades en färje- och småbåtshamn i staden och tidigare gavs staden möjligheter att lasta tågvagnar som transporterades till Svendborg.[4] Sedan 1890-talet har industrisektorn minskat i betydelse (25 % av näringssektorn 1960, 19 % 1984 och 16 % 2002)[5] och turism- och servicesektorn ökat.

Referenser

Externa länkar