Ölandsbladet

Ölandsbladet
Publikationstyp	Dagstidning
Grundad	1867
Land	Sverige
Huvudkontor	Västra kyrkogatan 18 Borgholm
Chefredaktör	Peter Boström
Språk	Svenska
Frekvens	3 dagar
Upplaga	8 700
Huvudägare	Tryckeri AB Öland, ingår i Gota Media,
Webbplats	http://www.olandsbladet.se/

Ölandsbladets redaktion i Gamla rektorsbostället i Borgholm

Ölandsbladet är en svensk dagstidning grundad 1867, med beteckningen "partipolitiskt obunden". Dagstidningen ingår i Gota Media AB. Chefredaktör och vd är Jörgen Petersson och chefredaktör och ansvarig utgivare är Peter Boström. En legendarisk chefredaktör under en stor del av 1900-talet var den öländske kulturprofilen Sven-Erik Sjöholm (1889–1970), känd bland annat som författare till "Ölandssången", som innehade posten nära ett halvsekel, från 1918 till sin död. Tidningen har redaktioner i Borgholm och i Färjestaden.

Historia

Konstförvanten J P Andersson från Göteborg grundade 1867 ett tryckeri i Borgholm och utgav den 16 december samma år ett provnummer av Ölands-Bladet som skulle fr.o.m. 1868 utkomma varje helgfri lördag. I självpresentationen sades att tidningen skulle meddela de viktigaste in- och utrikesnyheterna och påpeka vad som för Öland var mest gagneligt. Speciellt skulle folkundervisningen, jordbruket, boskapsskötseln och fattigvården uppmärksammas. Fr.o.m. 1871 utgavs tidningen två gånger i veckan, onsdagar och lördagar och från 1874, då utgivningsdagarna ändrades, till torsdag och lördag. Samtidigt som Borgholms betydelse som badort växte övertog 1881 J P Anderssons bror Carl Fredrik Andersson ägarskapet. Ägarskiftet markerades genom att tidningens namn utvidgades till Nya Ölandsbladet.

År 1885 övertogs ägarskapet av folkskolläraren Josef Bruhn (1858–1886). Som ny redaktör förändrade denne åter tidningens namn till Det nya Ölandsbladet. Nyhets- och Annonsorgan för Borgholms stad och Öland. Kort före sin död såldes Bruhn tidningen 1886 till badortsbolagets kamrer J. Edvin Melander (född 1844), som var aktivt engagerad i Borgholms utveckling som badort. Denne vidtog ännu en förändring av tidningens namn och uteslöt ordet ”Det nya” ur namnet. Bruhns program för tidningen var ”att främja stadens och ortens intressen i varje fråga, föra Borgholm som stad och handelsplats framåt”. I den då i politiken aktuella tullfrågan förklarade sig tidningen vilja driva den protektionistiska tanken om ”skydd för den inhemska produktionen, det inhemska arbetet”.

Tid efter annan hade lokala tidningskonkurrenter etablerats på Öland. 1881 startade Ölands Tidning,som avläggare till tidningen Kalmar, men lades ned efter en tid. Med politiskt liberal, nykterhetsvänlig linje startades Ölands-Posten 1906 med en gratisbilaga med namnet Mörbylånga tidning. Den nedlades 1909. . Under ett halvår 1921-22 utgavs ännu en publikation med namnet Ölands tidning. Alla dessa konkurrenttidningar till Ölandsbladet blev mycket kortlivade.

Våren 1918 bildades ”Tryckeri AB Öland” , som samma år inköpte Ölandsbladet av den nu åldrade Melander. Samma år utsåg bolagsstyrelsen redaktionssekreteraren i tidningen Kalmar, Sven-Erik Sjöholm till Ölandsbladets nye redaktör. Tidningen kom redan från början under hans långra redaktörstid att tydligt markera sina lokala öländska intressen. På Ölands södra delar var konkurrensen med kalmartidningarna märkbar och Ölandsbladet sökte nu medvetet utvidga sin prenumerationsbas där. Fr.o.m. 1919 utökades utgivningen och tidningen utkommer sedan dess tisdagar, torsdagar och lördagar. Upplagan var 1930 4.200 exemplar, varav 150 prenumeranter fanns i USA. Tidningen var i familjen Sjöholms ägo fram till 1984 då den inköptes av Bengt Ingmarsson, ägare av och chefredaktör för Vimmerby tidning, Sedan 2011 ingår Ölandsbladet i Gota Media ab, som i sin tur ägs gemensamt av Stiftelsen Barometern i Kalmar och Tore G. Wärenstams stiftelse i Borås. De nya ägarförhållandena har inte inneburit någon förändring av tidningens lokala karaktär.

Tidningen idag

Tidningen utkommer alltjämt varje tisdag, torsdag och lördag. Priset är idag 20 kronor per nummer. Hushållstäckningen på norra Öland är omkring 85 procent. År 2022 definierade Ölandsbladets chefredaktör Peter Boströnm tidningen som "ett medlemsblad för ölänningar" som vill skildra "allt det som händer runt omkring oss på Öland" . Tidningen hade då 8000 prenumeranter och runt 980 000 nedladdningar på webben per månad.

Ölandsbladet arbetar idag förutom med att förmedla dagens Öland, också med att dokumentera den öländska historien, där de senaste två hundra årens folkliv har skildrats i artiklar av bland andra Bertil Palm, Arvid Bäckström, Kurt Lundgren och Rolf Nilsson. Tidningen håller dessutom på med att kontinuerligt restaurera och publicera foton från Hulterstadsfotografen Carl E. Anderssons samling av glasplåtar från 1910–1930, som de förvaltar. I samlingen ingår också en mindre del plåtar från cirka 1900–1910 tagna av Anderssons till USA emigrerade bror Anton Andersson. Den unika bildskatten dokumenterar livet på östra Öland under 1900-talets tre första decennier, och bland annat har man i samlingen funnit den första bilden på den nu utdöda ölandshästen.

Långt fram mot 1900-talets slut innehöll Ölandsbladet uteslutande material från Öland eller med uttalat öländsk anknytning, förutom en daglig spalt med korta notiser under rubriken "Från Kalmars horisont", där icke-öländska nyheter publicerades. Idag finns varje dag särskilda sidor med TT:s rikssvenska och internationella nyhetsmaterial, dock placerat i tidningsnumrets senare del, efter utförliga referat av öländsk idrott.

Tematiska specialnummer och extratidningar som förekommit är bland andra Ölands Turistguide, Det händer på Öland, Näringsliv Öland, Motorspecialer, Din Bostad, Skördefesttidning och Ölandsbladets Jultidning.

Litteratur

• Ernst E. Areen, Ölandsbladet 1867–1927. Borgholm 1930.