Östergötlands runinskrifter 121
Östergötlands runinskrifter 121  | |
 | |
| Signum | Ög 121 |
|---|---|
| RAÄ-nr | Slaka 52:1 |
| Område | Östergötland |
| Placering | Slaka kyrkogård, Slaka socken |
| Tillkomsttid | 1000-talet |
Östergötlands runinskrifter 121 avser en runsten på Slaka kyrkogård strax sydväst om Linköping. Stenen har varit inmurad i den södra kyrkogårdsmuren men står sedan 1800-talet rest på kyrkogårdens södra del.
Stenen bär en normalruneristning med stungna i-runor. Den är daterad till 1000-talet[1] lyder:
Translitterering av runraden:
- asm(u)(t)(r) · auk · þeʀ · bruþr · restu · sten · þani · eftiʀ · sarta · faþur · sia ·[2]
Normalisering till runsvenska:
- Asmundr ok þæiʀ brøðr ræistu stæin þenna æftiʀ Svarta, faður sinn.[2]
Översättning till nusvenska:
Ristarens identitet är okänd, men det har framhållits som sannolikt att det rör sig om densamme som för grannstenen Östergötlands runinskrifter 118.[4] Antagandet bygger på likheter i språk och i runslingornas utformning.
Stenen är uppmålad 1982.[5]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Informationsskylt på Slaka kyrkogård (Riksantikvarieämbetet)
- ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, Ög 121, 2014
- ^ Erik Brate, red (1911-1918). Sveriges runinskrifter. Bd 2, Östergötlands runinskrifter. Stockholm: KVHAA. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_ostergotland_b02_h02_text.pdf
- ^ Conny L A Peterson, 1988, Runstenar i västra Östergötland
- ^ Fornminnesregistret: Slaka 52:1