Överturism

Överturism (engelska: overtourism) är ett begrepp som beskriver de negativa effekterna som turism kan ha på en destination. Det handlar om hur alltför många turister som besöker en plats under kort tid kan leda till problem som trängsel, miljöförstörelse, stigande priser och försämrad livskvalitet för lokalbefolkningen.

Världsturismorganisationen (UNWTO) definierar överturism som ”turismens påverkan på en destination, eller delar därav, som alltför mycket påverkar invånarnas upplevda livskvalitet och/eller besökarnas upplevelser på ett negativt sätt”.

Skillnad mot massturism[redigera | redigera wikitext]

Massturism innebär helt enkelt att många turister besöker en plats. Även om massturism kan orsaka problem, är det inte synonymt med överturism. Platser som tar emot miljontals besökare (exempelvis attraktiva storstäder) kan hantera detta utan att lida av de negativa effekter som överturism medför.

Tecken på överturism[redigera | redigera wikitext]

Det finns en rad tydliga tecken på att en destination drabbas av överturism:

Överfulla turistattraktioner: Köer ringlar sig långa, och det blir svårt att röra sig fritt på populära platser.
Stigande priser: Boende, mat och varor blir dyrare i takt med att efterfrågan ökar.
Miljöförstörelse: Nedskräpning, slitage på natur och kulturmiljöer, och ökad vatten- och energiförbrukning är vanliga problem.
Försämrad kulturell upplevelse: Lokala traditioner urvattnas för att tillgodose turisternas smak, och den genuina kulturen blir lidande.
Sociala problem: Lokalbefolkningen kan känna sig undanträngda av turister, och sociala spänningar kan uppstå.

Konsekvenser av överturism[redigera | redigera wikitext]

Överturism kan få en rad negativa konsekvenser för både den lokala befolkningen och turisterna själva.

För lokalbefolkningen[redigera | redigera wikitext]

Försämrad livskvalitet: Trängsel, buller och stigande priser kan påverka vardagen negativt.
Förlust av kulturell identitet: Lokala traditioner hotas när de anpassas till turisternas önskemål.
Ekonomiska problem: Lokala företag kan få svårt att konkurrera med stora turistindustrier.
Sociala spänningar: Missnöje med turismens effekter kan leda till konflikter mellan lokalbefolkning och turister.

För turisterna[redigera | redigera wikitext]

Försämrad upplevelse: Trängsel, höga priser och förstörd miljö kan ge en negativ reseupplevelse.
Säkerhetsrisker: I extrema fall kan överfulla attraktioner och bristande infrastruktur leda till olyckor och säkerhetsproblem.
Etiska dilemman: Turister kan hamna i moraliska dilemman kring hur deras resor påverkar destinationen och dess invånare.

Exempel på överturism[redigera | redigera wikitext]

Några tydliga exempel på platser som drabbats av överturism:

Venedig, Italien: Stadens unika kanaler och historiska centrum lockar miljontals turister varje år, vilket har lett till trängsel, miljöproblem och stigande priser.
Barcelona, Spanien: Den katalanska huvudstaden har länge varit en populär turistdestination, men de senaste åren har ökningen av massturism lett till protester från lokalbefolkningen och krav på åtgärder för att begränsa turismen.
Angkor Wat, Kambodja: Det ikoniska templet i Kambodja är en av världens mest besökta turistattraktioner, men den stora mängden besökare har lett till slitage på tempelområdet och oro för dess långsiktiga bevarande.
Neuschwanstein, Tyskland: Sagoslottet, beläget i Bayern, har blivit en magnet för turister från hela världen. Den stora mängden besökare har lett till slitage på slottet och dess omgivningar, samt till problem med trängsel och trafik.

Lösningar och förebyggande åtgärder[redigera | redigera wikitext]

Att hantera överturism kräver en samlad insats från olika aktörer och samarbete mellan regeringar, turistindustrin, lokalsamhällen och resenärer. Att hitta en balans mellan att främja turism och skydda destinationer är avgörande för en hållbar framtid för turismen.

Styrande: Destinationer kan införa begränsningar för antalet turister, införa trängselskatt eller styra turister till mindre besökta områden. De kan också investera i infrastruktur och tjänster för att bättre hantera turistmängden.
Resebranschen: Turister kan uppmuntras att välja mer hållbara resealternativ, besöka destinationer utanför högsäsongen och respektera lokala seder och kultur. Turismbranschen kan också samarbeta med lokalsamhällen för att utveckla mer ansvarsfulla turismprodukter.
Resenärer: Turister kan ta sitt ansvar genom att välja destinationer medvetna om överturism, bo på lokalt ägda boenden och undvika att delta i aktiviteter som kan skada miljön eller kulturen. De kan också informera sig om destinationens kultur och seder och respektera lokalbefolkningen.
Samhällen: Lokalsamhällen kan engagera sig i turismplaneringen och se till att deras behov och önskemål tas i beaktande. De kan också utveckla egna turismprodukter och tjänster som gynnar lokala företag och bevarar den lokala kulturen.

Exempel på initiativ för att motverka överturism och dess konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Nya Zeeland har infört en "turistskatt" för att finansiera bevarande och infrastrukturprojekt.
Island begränsar antalet turister på populära platser och främjar ansvarsfullt resande.
Costa Rica har gjort sig känt som ett land med fokus på hållbar turism och etisk djurhållning.
Berlin har infört en "stadsskatt" för turister för att finansiera kollektivtrafiken.

Källor[redigera | redigera wikitext]