11476 Stefanosimoni
| 11476 Stefanosimoni | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Vincenzo Zappalà |
| Upptäcktsplats | La Silla-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 23 april 1984 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (11476) Stefanosimoni |
| Alternativnamn | 1984 HH1, 1998 CT4, 1991 EV8[1] |
| Uppkallad efter | Stefano Simoni[1] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[2] |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,805 AU |
| Perihelium | 1,880 AU |
| Halv storaxel | 2,342 AU |
| Excentricitet | 0,1974238 |
| Siderisk omloppstid | 3,58 år |
| Medelomloppshastighet | 19,46 km/s |
| Medelanomali | 164,1° |
| Inklination | 2,449° |
| Longitud för uppstigande nod | 166,5° |
| Periheliumargument | 83,67° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 2,5 km |
| Synodisk rotationsperiod | 6,7 h |
| Albedo | 0,342 |
| Absolut magnitud (H) | 14,86[3] |
11476 Stefanosimoni eller 1984 HH1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 23 april 1984 av den italienska astronomen Vincenzo Zappalà vid La Silla-observatoriet. Den är uppkallad efter den italienske amatörastronomen Stefano Simoni.[1]
Asteroiden har en diameter på ungefär 2 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] ”JPL Small-Body Database Browser 11476 Stefanosimoni” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11476. Läst 9 januari 2022.
- ^ [a b] ”AstDyS 11476 Stefanosimoni” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=11476. Läst 9 januari 2022.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 6 april 2022.
| |||||||||||