Albedo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jordens albedo är i genomsnitt 0,3.

Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp. 1,00 albedo betyder att allt ljus reflekteras och 0,00 albedo betyder att inget ljus reflekteras. Jordens albedo är i genomsnitt 0,3. Albedo har olika innebörder inom olika discipliner.

Astronomi[redigera | redigera wikitext]

Inom astronomi är albedo förhållandet mellan det ljus som reflekteras och sammanlagt utstrålas i alla riktningar, och den totala ljusmängd som en himlakropp exponeras för. Albedo gäller inte stjärnor eller liknande. Planeter såsom Venus och Jupiter har extremt högt albedo till följd av sina molntäcken, medan mer steniga himlakroppar som månen, som saknar moln, har lägre värden.

Exempel på albedo
Himlakropp albedo
Venus 0,58–0,76
Jupiter 0,52
Månen 0,07–0,12

Meteorologi[redigera | redigera wikitext]

Albedo-e hg.svg

Inom meteorologi är albedo förhållandet mellan mot jorden infallande solenergi och den del av solstrålningen som vid marken eller molnen studsar tillbaka mot rymden. Detta har stor betydelse för värmebalansen och beaktas då väderprognoser görs. Albedon kan ändras dramatiskt på bara några timmar, då till exempel marken torkar efter en regnskur, löven rasar från träd på hösten, samt vid stark vind. Väderpåverkan blir därefter. Saken kompliceras av att reflektionen ofta inte sker direkt vid ytan, utan först gradvis efter en viss inträngning i mediet. Därvid sker en successiv absorption både när strålningen faller in på djupet i mediet, och även under returvägen.

Vid snett infall mot en vattenyta ändras albedon språngvis, då brewstervinkeln passeras.

Exempel på albedo
Material albedo
Jord 0,05–0,40
Gräs 0,16–0,26
Lövskog 0,15–0,20
Vattendrag (mitt på dagen) 0,03–0,10
Vattendrag (morgon och kväll) 0,10–1,00
Snö 0,40–0,95
Is 0,20–0,45

Kärnfysik[redigera | redigera wikitext]

Inom kärnfysik är albedo sannolikheten att en neutron som passerat en viss yta återvänder och passerar ytan en gång till.

Alkemi[redigera | redigera wikitext]

Inom alkemi är albedo den vita fasen som föder dualitet och en ökad självinsikt. Fasen kännetecknas av förpuppning, transformation och stiltje. Den följer nigredofasen (kaos och krig), och åtföljs av rubedofasen (fullbordan). Olika alkemiska system har dock olika många faser, och det förekommer mellanfaser i vissa system.