12384 Luigimartella
| 12384 Luigimartella | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Vincenzo Silvano Casulli |
| Upptäcktsplats | Colleverde-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 10 oktober 1994 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (12384) Luigimartella |
| Alternativnamn | 1994 TC2, 1999 RG146, 1997 EA44, 1989 SR13, 1978 NQ5, 1968 QV1[1] |
| Uppkallad efter | Luigi Martella[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 9 augusti 2022 | |
| Aphelium | 3,2712 AU |
| Perihelium | 2,7045 AU |
| Halv storaxel | 2,9878 AU |
| Excentricitet | 0,0948 |
| Siderisk omloppstid | 1886,4 d (5,16 år) |
| Medelanomali | 183,372° |
| Inklination | 9,871° |
| Longitud för uppstigande nod | 322,469° |
| Periheliumargument | 347,695° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 9,43 km |
| Synodisk rotationsperiod | 6,44 h |
| Albedo | 0,151 |
| Absolut magnitud (H) | 13,08 |
12384 Luigimartella eller 1994 TC2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 10 oktober 1994 av den italienske astronomen Vincenzo Silvano Casulli vid Colleverde-observatoriet. Den är uppkallad efter amatörastronomen Luigi Martella.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12384 Luigimartella” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12384. Läst 8 november 2022.
- ^ [a b] ”AstDyS 12384 Luigimartella” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=12384. Läst 8 november 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12384 Luigimartella” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12384. Läst 8 november 2022.
| |||||||||||