1309 Hyperborea
Utseende
| 1309 Hyperborea | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Grigorij N. Neujmin |
| Upptäcktsplats | Simeiz-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 11 oktober 1931 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1309) Hyperborea |
| Alternativnamn | 1931 TO, 1934 GT, 1971 SG1, 1973 AW4, A919 RB, A919 SH[1] |
| Uppkallad efter | Hyperborea[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,684 AU |
| Perihelium | 2,727 AU |
| Halv storaxel | 3,206 AU |
| Excentricitet | 0,1491715 |
| Siderisk omloppstid | 5,74 år |
| Medelomloppshastighet | 16,64 km/s |
| Medelanomali | 207,6° |
| Inklination | 10,28° |
| Longitud för uppstigande nod | 206,1° |
| Periheliumargument | 244,5° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 57,57 km |
| Synodisk rotationsperiod | 13,88 h |
| Albedo | 0,043 |
| Absolut magnitud (H) | 10,44[3] |
1309 Hyperborea eller 1931 TO[1] är en asteroid i huvudbältet. 1309 Hyperborea upptäcktes den 11 oktober 1931 av den ryske astronomen Grigorij N. Neujmin vid Simeiz-observatoriet på Krim. Den har fått sitt namn efter Hyperborea, ett land i den grekiska mytologin.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 57 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser – 1309 Hyperborea” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1309. Läst 31 december 2016.
- 1 2 Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1309) Hyperborea. Springer Berlin Heidelberg. sid. 107. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1310. Läst 24 november 2018
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||