1439 Vogtia
| 1439 Vogtia | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | K. Reinmuth |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 11 oktober 1937 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1439) Vogtia |
| Alternativnamn | 1937 TE, 1953 UJ, 1957 HP, 1964 FC[1] |
| Uppkallad efter | Heinrich Vogt[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Hilda[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 4,459 AU |
| Perihelium | 3,530 AU |
| Halv storaxel | 3,995 AU |
| Excentricitet | 0,1162834 |
| Siderisk omloppstid | 7,98 år |
| Medelomloppshastighet | 14,90 km/s |
| Medelanomali | 113,1° |
| Inklination | 4,204° |
| Longitud för uppstigande nod | 35,55° |
| Periheliumargument | 101,4° |
| MOID (Jupiter) | 90 414 000 km |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 50,5 km |
| Synodisk rotationsperiod | 12,9 h |
| Albedo | 0,046 |
| Absolut magnitud (H) | 10,71[4] |
1439 Vogtia eller 1937 TE[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 11 oktober 1937 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter den tyske astronomen Heinrich Vogt.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 50 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Hilda.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1439 Vogtia” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1439. Läst 15 juni 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 1439 Vogtia” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1439. Läst 3 november 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1439) Vogtia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 115. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1440. Läst 15 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||