1995 WK7
| 11991 1995 WK7 | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Takao Kobayashi |
| Upptäcktsplats | Ōizumi-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 27 november 1995 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (11991) 1995 WK7 |
| Alternativnamn | 1995 WK7[1] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Padua-asteroid[2] |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,7443 AU |
| Perihelium | 2,7332 AU |
| Halv storaxel | 2,7387 AU |
| Excentricitet | 0,0020 |
| Siderisk omloppstid | 1655,5 d (4,53 år) |
| Medelanomali | 4,402° |
| Inklination | 6,248° |
| Longitud för uppstigande nod | 66,026° |
| Periheliumargument | 281,984° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 8,39 km |
| Albedo | 0,089 |
| Absolut magnitud (H) | 13,93 |
1995 WK7[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 27 november 1995 av den japanska astronomen Takao Kobayashi vid Ōizumi-observatoriet.
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Padua.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 1995 WK7” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11991. Läst 26 maj 2022.
- ^ [a b] ”AstDyS 1995 WK7” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=11991. Läst 26 maj 2022.
| |||||||||||