2348 Michkovitch
Utseende
| 2348 Michkovitch | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Milorad B. Protić |
| Upptäcktsplats | Belgrads observatorium |
| Upptäcktsdatum | 10 januari 1939 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (2348) Michkovitch |
| Alternativnamn | 1939 AA, 1958 GR, 1965 DA, 1975 XA5, 1978 QH1[1] |
| Uppkallad efter | Vojislav Mišković[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,809 AU |
| Perihelium | 1,983 AU |
| Halv storaxel | 2,396 AU |
| Excentricitet | 0,1724513 |
| Siderisk omloppstid | 3,71 år |
| Medelomloppshastighet | 19,24 km/s |
| Medelanomali | 125,5° |
| Inklination | 4,671° |
| Longitud för uppstigande nod | 186,3° |
| Periheliumargument | 295,4° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 4,5 km |
| Synodisk rotationsperiod | 28 h |
| Albedo | 0,917 |
| Absolut magnitud (H) | 12,86[3] |
2348 Michkovitch eller 1939 AA[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes den 10 januari 1939 av den serbiske astronomen Milorad B. Protić vid Belgrads observatorium. Den har fått sitt namn efter den serbiske astronomen Vojislav Mišković.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser 2348 Michkovitch” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2348+Michkovitch. Läst 13 september 2017.
- 1 2 Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2348) Michkovitch. Springer Berlin Heidelberg. sid. 183. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2349. Läst 13 september 2017
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||