2486 Metsähovi
Utseende
2486 Metsähovi | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Y. Väisälä |
Upptäcktsplats | Storheikkilä observatorium |
Upptäcktsdatum | 22 mars 1939 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2486) Metsähovi |
Alternativnamn | 1939 FY, 1961 TZ, 1970 FE, 1970 GN, 1975 WC, 1978 SW2[1] |
Uppkallad efter | Metsähovi[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,451 AU |
Perihelium | 2,085 AU |
Halv storaxel | 2,268 AU |
Excentricitet | 0,0807825 |
Siderisk omloppstid | 3,41 år |
Medelomloppshastighet | 19,78 km/s |
Medelanomali | 148,7° |
Inklination | 8,406° |
Longitud för uppstigande nod | 359,9° |
Periheliumargument | 101,4° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 7,8 km |
Synodisk rotationsperiod | 4,4 h |
Albedo | 0,268 |
Absolut magnitud (H) | 12,56[3] |
2486 Metsähovi eller 1939 FY[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 22 mars 1939 av den finske astronomen Yrjö Väisälä vid Storheikkilä observatorium. Den är uppkallad efter Metsähovi i Finland.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2486 Metsähovi” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2486. Läst 27 april 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2486) Metsähovi. Springer Berlin Heidelberg. sid. 203. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2487. Läst 27 april 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|