3087 Beatrice Tinsley
| 3087 Beatrice Tinsley | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Pamela M. Kilmartin, Alan C. Gilmore |
| Upptäcktsplats | Mount John University Observatory |
| Upptäcktsdatum | 30 augusti 1981 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (3087) Beatrice Tinsley |
| Alternativnamn | 1981 QJ1[1] |
| Uppkallad efter | Beatrice Tinsley[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,426 AU |
| Perihelium | 2,732 AU |
| Halv storaxel | 3,079 AU |
| Excentricitet | 0,1125689 |
| Siderisk omloppstid | 5,4 år |
| Medelomloppshastighet | 16,97 km/s |
| Medelanomali | 81,83° |
| Inklination | 19,80° |
| Longitud för uppstigande nod | 338,3° |
| Periheliumargument | 83,75° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 6,5 km |
| Albedo | 0,310 |
| Absolut magnitud (H) | 13,03[3] |
3087 Beatrice Tinsley eller 1981 QJ1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 30 augusti 1981 av det nyzeeländska astronom paret Pamela M. Kilmartin och Alan C. Gilmore vid Mount John University Observatory. Den är uppkallad efter den nyzeeländska astronomen Beatrice Tinsley.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3087 Beatrice Tinsley” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3087. Läst 21 september 2018.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 3087 Beatrice Tinsley” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3087. Läst 21 september 2018.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||