360 Carlova
| 360 Carlova | |
.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Auguste Charlois |
| Upptäcktsplats | Nice |
| Upptäcktsdatum | 11 mars 1893 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (360) Carlova |
| Alternativnamn | 1893 N, A893 EE, A903 BC[1] |
| Uppkallad efter | okänt värde[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,524 AU |
| Perihelium | 2,482 AU |
| Halv storaxel | 3,003 AU |
| Excentricitet | 0,1734458 |
| Siderisk omloppstid | 5,2 år |
| Medelomloppshastighet | 17,19 km/s |
| Medelanomali | 6,913° |
| Inklination | 11,74° |
| Longitud för uppstigande nod | 132,2° |
| Periheliumargument | 289,9° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 129,1 km |
| Synodisk rotationsperiod | 6,18 h |
| Albedo | 0,043 |
| Absolut magnitud (H) | 8,57[3] |
360 Carlova eller 1893 N[1] är en stor asteroid i huvudbältet. 360 Carlova upptäcktes 11 mars 1893 av den franske astronomen Auguste Charlois. Ursprunget till namnet är okänt.[4]
Asteroiden har en diameter på ungefär 129 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser – 360 Carlova” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=360. Läst 24 november 2016.
- ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, 12 juni 2012, s. 43, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 43. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA43&dq=360+Carlova&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=360%20Carlova&f=false. Läst 30 januari 2017
| |||||||||||