3831 Pettengill
Utseende
3831 Pettengill | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
Upptäcktsdatum | 7 oktober 1986 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (3831) Pettengill |
Alternativnamn | 1986 TP2, 1954 RT, 1988 DV, A906 QB[1] |
Uppkallad efter | Gordon H. Pettengill[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Flora-asteroid |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,592 AU |
Perihelium | 1,742 AU |
Halv storaxel | 2,167 AU |
Excentricitet | 0,1962396 |
Siderisk omloppstid | 3,19 år |
Medelomloppshastighet | 20,23 km/s |
Medelanomali | 83,13° |
Inklination | 4,583° |
Longitud för uppstigande nod | 151,3° |
Periheliumargument | 147,7° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,7 km |
Synodisk rotationsperiod | 4,7 h |
Albedo | 0,211 |
Absolut magnitud (H) | 13,38[3] |
3831 Pettengill eller 1986 TP2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 7 oktober 1986 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter den amerikanske astronomen Gordon H. Pettengill.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Flora.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3831 Pettengill” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3831. Läst 7 december 2018.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 3831 Pettengill” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3831. Läst 7 december 2018.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|