4497 Taguchi
| 4497 Taguchi | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Kazuro Watanabe, Kin Endate |
| Upptäcktsplats | Kitami-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 4 januari 1989 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (4497) Taguchi |
| Alternativnamn | 1989 AE1, 1931 VG1, 1967 GB1[1] |
| Uppkallad efter | Takeo Taguchi[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,083 AU |
| Perihelium | 1,770 AU |
| Halv storaxel | 2,426 AU |
| Excentricitet | 0,270525 |
| Siderisk omloppstid | 3,78 år |
| Medelomloppshastighet | 19,12 km/s |
| Medelanomali | 313,5° |
| Inklination | 9,760° |
| Longitud för uppstigande nod | 93,12° |
| Periheliumargument | 302,8° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 7,8 km |
| Synodisk rotationsperiod | 3,5 h |
| Albedo | 0,724 |
| Absolut magnitud (H) | 12,59[3] |
4497 Taguchi eller 1989 AE1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 4 januari 1989 av de båda japanska astronomerna Kazuro Watanabe och Kin Endate vid Kitami-observatoriet. Den är uppkallad efter Takeo Taguchi.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4497 Taguchi” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4497. Läst 10 april 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4497 Taguchi” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4497. Läst 10 april 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||