4837 Bickerton
| 4837 Bickerton | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Pamela M. Kilmartin, Alan C. Gilmore |
| Upptäcktsplats | Mount John University Observatory |
| Upptäcktsdatum | 30 juni 1989 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (4837) Bickerton |
| Alternativnamn | 1989 ME, 1978 QM[1] |
| Uppkallad efter | Alexander W. Bickerton[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,638 AU |
| Perihelium | 2,756 AU |
| Halv storaxel | 3,197 AU |
| Excentricitet | 0,1379106 |
| Siderisk omloppstid | 5,72 år |
| Medelomloppshastighet | 16,66 km/s |
| Medelanomali | 179,1° |
| Inklination | 28,20° |
| Longitud för uppstigande nod | 327,1° |
| Periheliumargument | 45,47° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 28,3 km |
| Albedo | 0,050 |
| Absolut magnitud (H) | 11,88[3] |
4837 Bickerton eller 1989 ME[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 30 juni 1989 av det nyzeeländska astronom paret Pamela M. Kilmartin och Alan C. Gilmore vid Mount John University Observatory. Den är uppkallad efter Alexander W. Bickerton.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 28 kilometer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4837 Bickerton” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4837. Läst 26 maj 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4837 Bickerton” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4837. Läst 26 maj 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||