636 Erika
Utseende
636 Erika | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | J. H. Metcalf |
Upptäcktsplats | Taunton |
Upptäcktsdatum | 8 februari 1907 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (636) Erika |
Alternativnamn | 1907 XP, A907 CE, 1954 UT1[1] |
Uppkallad efter | Erika |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[2] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,407 AU |
Perihelium | 2,420 AU |
Halv storaxel | 2,913 AU |
Excentricitet | 0,1693973 |
Siderisk omloppstid | 4,97 år |
Medelomloppshastighet | 17,45 km/s |
Medelanomali | 218,1° |
Inklination | 7,929° |
Longitud för uppstigande nod | 34,57° |
Periheliumargument | 298,7° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 73,1 km |
Synodisk rotationsperiod | 14,6 h |
Albedo | 0,048 |
Absolut magnitud (H) | 9,62[2] |
636 Erika eller 1907 XP[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 8 februari 1907 av den amerikanske astronomen Joel Hastings Metcalf i Taunton. Den är uppkallad efter det fornnordiska kvinnonamnet Erika.
Asteroiden har en diameter på ungefär 73 kilometer.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 636 Erika” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=636. Läst 5 december 2016.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|