| 7476 Ogilsbie |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | Timothy B. Spahr |
|---|
| Upptäcktsplats | Catalina Station |
|---|
| Upptäcktsdatum | 14 april 1993 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | (7476) Ogilsbie |
|---|
| Alternativnamn | 1993 GE, 1971 HU[1] |
|---|
| Uppkallad efter | Brian K. Ogilsbie[2] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
|---|
| Omloppsbana[3] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 3,867 AU |
|---|
| Perihelium | 2,435 AU |
|---|
| Halv storaxel | 3,151 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,2273003 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 5,59 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 16,78 km/s |
|---|
| Medelanomali | 41,59° |
|---|
| Inklination | 25,77° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 57,47° |
|---|
| Periheliumargument | 145,6° |
|---|
| Fysikaliska data[1] |
|---|
| Diameter | 18,5 km |
|---|
| Synodisk rotationsperiod | 3,9 h |
|---|
| Albedo | 0,180 |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 11,68[3] |
|---|
7476 Ogilsbie eller 1993 GE[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes 14 april 1993 av den amerikanske astronomen Timothy B. Spahr vid Catalina Station. Den är uppkallad efter Brian K. Ogilsbie, vän till upptäckaren.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 18 kilometer.
