Hoppa till innehållet

85 Io

Från Wikipedia
85 Io
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva.
Upptäckt[1]
UpptäckareC. H. F. Peters
UpptäcktsplatsClinton
Upptäcktsdatum19 september 1865
Beteckningar
MPC-beteckning85 Io
AlternativnamnA899 LA, A899 UA
Uppkallad efterIo[3]
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Eunomia-asteroid[2]
Omloppsbana[4]
Epok: 27 augusti 2011
Aphelium3,16187125 AU
473 009 206 km
Perihelium2,1464846 AU
321 109 520 km
Halv storaxel2,65417791 AU
397 059 364 km
Excentricitet0,1912808
Siderisk omloppstid1 579,40487 d (4,32 år)
Medelomloppshastighet18,299 km/s
Medelanomali302,67785°
Inklination11,96003°
Longitud för uppstigande nod203,37646°
Periheliumargument122,41458°
Fysikaliska data
Dimensioner154,79[4] km
180×160×160[5] km
Massa~3,4×1018 kg
Medeldensitet~1,4 g/cm³
Synodisk rotationsperiod6,8751[4] h
Axellutning125° el 115°[5]
Polekliptisk latitud105° el 295°[5]
Polekliptisk longitud-45° el -15°[5]
Albedo0,0666[4] geometriskt
Yttemperatur
Medel: ~172
Max: 272
SpektraltypFC[4]
Absolut magnitud (H)7,61

85 Io eller A899 LA är en asteroid upptäckt 19 september 1865 av astronomen C. H. F. Peters i Clinton, New York. Asteroiden har fått sitt namn efter Io inom grekisk mytologi.[6]

Den tillhör asteroidgruppen Eunomia.[2]

Asteroiden har en mörk yta troligtvis sammansatt av karbonater.

En diameter på 178 kilometer mättes upp i samband med en ockultation av en stjärna den 10 december 1995.[7]

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 13 maj 2009
  2. ^ [a b] ”AstDyS 85 Io” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=85. Läst 19 augusti 2020. 
  3. ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 21, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Io” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 28 november 2011. https://www.webcitation.org/63Wn320Zn?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=85. Läst 28 november 2011. 
  5. ^ [a b c d] Johanna Torppa (2003). ”Shapes and rotational properties of thirty asteroids from photometric data”. Icarus. sid. 164, 346-383. doi:10.1016/S0019-1035(03)00146-5. Arkiverad från originalet den 6 november 2015. https://web.archive.org/web/20151106103549/http://www.rni.helsinki.fi/~mjk/thirty.pdf. Läst 28 oktober 2008. 
  6. ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 21. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA21&dq=85+IO&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=85%20Io&f=false. Läst 29 april 2015 
  7. ^ A. Erikson Photometric observations and modelling of the asteroid 85 Io in conjunction with data from an occultation event during the 1995-96 apparition, Planetary and Space Science, Vol. 47, p. 327 (1999).