NASA

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Nasa” leder hit. För andra betydelser, se Nasa (olika betydelser).
NASA:s Kennedy Space Center

National Aeronautics and Space Administration (NASA), är USA:s federala myndighet för rymdfart. NASA grundades 1958 som en direkt följd av Sovjetunionens uppskjutning av Sputnik 1.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter att Sovjetunionen skickat upp världens första satellit började den amerikanska kongressen och president Dwight D. Eisenhower arbeta fram en ny federal myndighet som skulle skapas för att ta hand om alla rymdaktiviteter. Den 29 juli 1958 skrev Eisenhower på National Aeronautics and Space Act of 1958 och därmed var Nasa bildat. Från början var det bara fyra laboratorier och omkring 8 000 anställda som tidigare arbetat för NACA, USA:s gamla aeronautiska myndighet. Det uppstod en rymdkapplöpning mellan Sovjetunionen och USA som redan låg i kalla kriget. Nasas första uppdrag var att forska och utveckla bemannade rymdfärder i Mercuryprogrammet.

Bemannade program[redigera | redigera wikitext]

Mercuryprogrammet[redigera | redigera wikitext]

Uppifrån: Apollo-, Gemini- och Mercurykapseln.

Mercuryprogrammet var Nasas första lyckade bemannade rymdprogram. Det höll på från 1959 till 1963 och det skickades upp totalt 20 kapslar. Målet var i första hand att ta reda på om människor kunde överleva i rymden. Kapslarna var mycket små, endast 1,7 kubikmeter och det var knappt att en person fick plats i dem.

Geminiprogrammet[redigera | redigera wikitext]

Geminiprogrammet var Nasas andra rymdprogram och höll på från 1963 till 1966. Den var en fortsättning på Mercuryprogrammet och hade som mål att förbereda inför Apolloprogrammet genom att utveckla dockningsmöjligheter och andra tekniker som behövdes för att landa på månen. Det gjordes tolv uppskjutningar varav tio var bemannande.

Apolloprogrammet[redigera | redigera wikitext]

Apolloprogrammet var från början tänkt att skicka människor nära månen men efter president John F. Kennedys uttalande om att han tänkte sätta människor på månen innan 1970 ändrades inriktningen till att landa på månen. Den första tänkta färden i Apolloprogrammet var Apollo 1, men den slutade i tragedi. Alla tre ombord omkom i en brand i kapseln. Från 1961 till 1972 gjordes det 33 uppskjutningar. Apollo 11 var det första uppdraget att landa på månen. Inom detta program utvecklades också den största raket som någonsin byggts, nämligen Saturn V.

Skylab[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skylab

Skylab var NASA:s första rymdstation och låg i bana runt jorden mellan 14 maj 1973 - 11 juli 1979 och var bemannad i totalt 171 dagar och 13 timmar av tre olika tremannalag.

Rymdfärjor[redigera | redigera wikitext]

Rymdfärjor börjades utvecklas i slutet av 1960-talet och rymdfärjeprogrammet (STS Space Shuttle) avslutades 2011. Första uppskjutningen gjordes i april 1981 och den sista i juli 2011, totalt 135 uppskjutningar. 1986 havererade rymdfärjan Challenger och 2003 havererade Columbia. De tre kvarvarande färjorna, Discovery, Atlantis och Endevour är nu "pensionerade" och kommer att finnas på amerikanska museer att titta på.

International Space Station[redigera | redigera wikitext]

International Space Station, ISS, är en rymdstation som gjorts av sex rymdstyrelser tillsammans: USA, Ryssland, Kanada, Japan, Brasilien och Esa. ISS första modul skickades upp 20 november 1998.

MPCV[redigera | redigera wikitext]

Denna är tänkt som ersättare till rymdfärjorna. Projektet presenterades av NASA den 24 maj 2011. MPCV är sprungen ur Constellationprogrammets kapsel – Orion.[1][2]

Constellationprogrammet var Nasas projekt som skulle ha gett USA ett nytt framtida bemannat rymdflygningsprogram för att ersätta rymdfärjorna då dessa skulle tas ur bruk. I och med president Obamas budget för FY2011, som presenterades den 1 februari 2010, upphörde finansieringen av utvecklandet av raketer, kapsel och månlandare. President Obamas plan är att de amerikanska astronauterna ska "lifta" med ryska Sojuz-kapslar till ISS. Den 3 april 2014 kom ett memo ut som uppgav att samarbetet mellan NASA och Ryssland bryts, med undantag för ISS. Detta är en i raden av de sanktioner som USA riktat mot Ryssland gällande annekteringen av Krim-halvön. NASA har nu börjat se över kommersiella alternativ för att transportera astronauter, med början år 2017.

Obemannade projekt[redigera | redigera wikitext]

Färder till månen[redigera | redigera wikitext]

Pioneer 3.

Pioneerprogrammet[redigera | redigera wikitext]

Det första Nasa ville nå var månen, men man hade problem med de första sonderna. I augusti 1958 exploderade Pioneer 0 efter bara 77 sekunders färd. I oktober samma år störtade Pioneer 1 i Stilla havet. I november misslyckades man med uppskjutningen av Pioneer 2, och i december 1958 föll Pioneer 3 ner mot jorden igen i Centralamerika. Dessa sonder var väldigt lätta jämfört med andra sonder; Pioneer 4 vägde bara sex kilo. Pioneer 4 var också den första sonden att nå månen (ett avstånd på 348 000 km), men av oförklariga skäl fungerade inte bildöverföringen.

Rangerprogrammet[redigera | redigera wikitext]

Rangerfarkosterna var mycket mer avancerade än de föregående amerikanska sonderna. Syftet med rangersonderna var att en liten kapsel skulle kraschlanda på månens yta. Dessa "självmordsonder" var utrustade med en kamera som skulle filma tills den krossades av nedslaget. Från den sista Rangersonden, Ranger 9 kunde man se detaljer ned till 30 centimeter i diameter.

Surveyorprogrammet[redigera | redigera wikitext]

Surveyor (alla sonder var identiska).

Surveyorprogrammet var USA:s första program för att landa en sond på månen. Den första landaren nådde ytan i maj 1966. När farkosten närmade sig månens yta efter 63 timmars färd slogs fyra små raketer tills den stod i närmaste stilla fyra meter över ytan, varefter den fick falla fritt. Landarna var utrustade med kameror som kunde rotera ett helt varv. Under en sexveckorsperiod sände Surveyorlandaren sonderna över 11 500 bilder tillbaka till jorden. Även de nästföljande sonderna lyckades landa på ytan och sände ungefär lika många bilder. Surveyor 5 hade specialutrustning för att kunna analysera ytmaterialet, det var första gången en sådan analys gjorts.

Orbiterprogrammet[redigera | redigera wikitext]

Orbitersonderna skulle kartlägga hela månen för att hitta landningsplatser för Apolloprogrammet. Från augusti 1966 placerades under ett år fem Orbitersonder i bana kring månen. De fotograferade mer än fem miljoner kvadratkilometer möjlig landningsplats och genomförde den första fullständiga kartläggningen av månens baksida. En intressant teknisk lösning var att man framkallade alla bilder ombord, varefter de genomgick en elektronisk skanning och sändes till jorden.


Färder till Merkurius[redigera | redigera wikitext]

Färder till Venus[redigera | redigera wikitext]

Färder till Mars[redigera | redigera wikitext]

Färder till Jupiter[redigera | redigera wikitext]

Färder till Saturnus[redigera | redigera wikitext]

Färder till Pluto[redigera | redigera wikitext]

Mång-planet färder[redigera | redigera wikitext]

Färder till asteroider och kometer[redigera | redigera wikitext]

Färder till solen[redigera | redigera wikitext]

Rymdteleskop[redigera | redigera wikitext]

Tekniska centra[redigera | redigera wikitext]

Utöver högkvarteret i Washington, D.C. har Nasa flera andra installationer som driver olika verksamheter.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [Referens: http://svt.se/2.108068/1.2436082/familjebussen_for_langa_rymdresor&from=rss?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Svtse-Vetenskap-Nyheter+%28svt.se+-+Vetenskap+-+Nyheter%29]
  2. ^ [Referens: Engelska Wikipedia om MPCV (som nu är omdöpt till Orion MPCV).]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]