909 Ulla
Utseende
| 909 Ulla | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | K. Reinmuth |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 7 februari 1919 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (909) Ulla |
| Alternativnamn | 1919 FA, A919 CA, 1936 SJ, 1949 OF1, 1949 PW, 1966 BU, 1966 DM, A912 CA[1] |
| Uppkallad efter | Ulla Ahrens[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Ulla-asteroid[3] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,864 AU |
| Perihelium | 3,219 AU |
| Halv storaxel | 3,542 AU |
| Excentricitet | 0,0911522 |
| Siderisk omloppstid | 6,66 år |
| Medelomloppshastighet | 15,83 km/s |
| Medelanomali | 269,2° |
| Inklination | 18,80° |
| Longitud för uppstigande nod | 146,4° |
| Periheliumargument | 232,5° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 116,4 km |
| Synodisk rotationsperiod | 8,7 h |
| Albedo | 0,0346 |
| Absolut magnitud (H) | 8,81[4] |

909 Ulla eller 1919 FA[1] är en stor asteroid i huvudbältet. 909 Ulla upptäcktes den 7 februari 1919 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den är uppkallad efter Ulla Ahrens, dotter till en vän till upptäckaren.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 116 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Ulla.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser – 909 Ulla” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=909. Läst 23 december 2016.
- 1 2 Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (909) Ulla. Springer Berlin Heidelberg. sid. 81. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_910. Läst 24 juli 2018
- 1 2 ”AstDyS 909 Ulla” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=909. Läst 13 november 2020.
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||