9111 Matarazzo
| 9111 Matarazzo | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Francesco Manca, Piero Sicoli |
| Upptäcktsplats | Sormano-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 28 januari 1997 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (9111) Matarazzo |
| Alternativnamn | 1997 BD2, 1983 AR1, 1990 DO5, 1995 OK10[1] |
| Uppkallad efter | Giuseppe Matarazzo[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,615 AU |
| Perihelium | 1,969 AU |
| Halv storaxel | 2,292 AU |
| Excentricitet | 0,1408416 |
| Siderisk omloppstid | 3,47 år |
| Medelomloppshastighet | 19,67 km/s |
| Medelanomali | 155,5° |
| Inklination | 10,06° |
| Longitud för uppstigande nod | 128,7° |
| Periheliumargument | 268,3° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 5,9 km |
| Synodisk rotationsperiod | 60 h |
| Albedo | 0,240 |
| Absolut magnitud (H) | 13,7[3] |
9111 Matarazzo eller 1997 BD2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 28 januari 1997 av de båda italienska astronomerna Francesco Manca och Piero Sicoli vid Sormano-observatoriet. Den är uppkallad efter italienaren Giuseppe Matarazzo.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 9111 Matarazzo” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=9111. Läst 27 februari 2021.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 9111 Matarazzo” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9111. Läst 27 februari 2021.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 6 april 2022.
| |||||||||||