ASA-astma
| ASA-astma | |
 Värktabletter. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | J45.1, J45.8 |
| ICD-9 | 493.1 |
| OMIM | 208550 |
| MeSH | svensk engelsk |
ASA-inducerad astma uppträder 30 min till 3 timmar efter intag av acetylsalicylsyra, som på engelska ofta förkortas ASA (efter acetylsalicylic acid). Namnet ASA-inducerad astma är missvisande eftersom det även gäller hela gruppen antiinflammatoriska läkemedel, NSAID. Orsaken bakom ASA-inducerad astma är hämning av cyklooxgenas-1 (COX-1). Detta leder till en större ansamling av cysteinyl-leukotrien vilket ger upphov till krampartad sammandragning av musklerna i luftrören (bronkospasm).
ASA-astma är ett vanligt tillstånd som drabbar upp till en femtedel av alla vuxna personer[1], och var tjugonde barn[2], med astma. Tillståndet kräver en ökad användning av kortikosteroider och potentiellt livshotande reaktioner kan uppstå vid användning av läkemedel innehållande acetylsalicylsyra eller icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).[1] I studier har man funnit att 90-100 procent av ASA-intoleranta astmatiker förutom ASA även reagerar på ibuprofen, naproxen och diklofenak. Blott var fjortonde ASA-intolerant astmatiker reagerade dock på paracetamol. Därmed drar forskarna slutsatsen att paracetamol bör vara ett betydligt säkrare alternativ till ASA och NSAID hos denna typ av patienter.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Systematic review of prevalence of aspirin induced asthma and its implications for clinical practice
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Morwood, K.; Gillis, D.; Smith, W.; Kette, F. (April 2005). ”Aspirin-sensitive asthma”. Internal Medicine Journal 35 (4): sid. 240–246. doi:. ISSN 1444-0903. PMID 15836503. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15836503. Läst 29 juli 2017.
- ^ Varghese, Mathew; Lockey, Richard F (2008-06-15). ”Aspirin-Exacerbated Asthma”. Allergy, Asthma, and Clinical Immunology : Official Journal of the Canadian Society of Allergy and Clinical Immunology 4 (2): sid. 75–83. doi:. ISSN 1710-1484. PMID 20525128. PMC: PMC2868885. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2868885/. Läst 29 juli 2017.
- ^ Jenkins, Christine; Costello, John; Hodge, Linda (2004-02-19). ”Systematic review of prevalence of aspirin induced asthma and its implications for clinical practice” (på engelska). BMJ 328 (7437): sid. 434. doi:. ISSN 0959-8138. PMID 14976098. PMC: PMC344260. http://www.bmj.com/content/328/7437/434. Läst 29 juli 2017.