Acis and Galatea

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Georg Friedrich Händel

Acis and Galatea (HWV 49) är en opera av Georg Friedrich Händel med text av John Gay. Verket har ibland beskrivits som en serenata, en masque, en pastoral eller pastoral opera, en "liten opera" (i ett brev från tonsättaren medan han arbetade med den) och till och med, felaktigt, ett oratorium. Verket var från början tänkt som ett maskspel i en akt då det hade premiär 1718. Händel gjorde senare om det till en "serenata" i tre akter för den italienska operatrupp han hade i London 1732 och infogade då ett antal sånger som interfolierades med originalets engelska. Han gjorde senare om verket till en opera i två akter 1739.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Acis, Galatea och Polyfemos av François Perrier

Händel komponerade sin opera medan han bodde hos James Brydges, 1:e hertig av Chandos. Det engelska hovets traditionella maskspel bestod av talad dialog, sånger och danser, och blev till en sällskapslek med maskerade aktörer. Acis and Galatea skiljer sig inte så mycket från den italienska operan genom genrens kriterier, utan snarare genom att den har en engelsk text. Det här maskspelet blev fröet till Händels senare oratorier. Kören består av solister och har en viktigare roll än i någon av Händels andra operor. Sorgekören ("Mourn, all ye muses! weep, all ye swains!") i början erinrar om de grekiska tragedierna och förebådar Glucks operareform. Musiken avslöjar i hur hög grad Händel har låtit sig påverkas av Purcells opera Dido och Aeneas. Detta visar sig i den utomordentligt viktiga roll som kören har och snarlikheterna mellan Galateas sorgaria ("Must I my Acis still bemoan") och Didos klagan.

Roller[redigera | redigera wikitext]

Roll Röstläge Rollbesättning vid premiären 1718
(Dirigent: troligen Händel)
Galatea, nymf sopran okänd, tänkbar sångare är Margherita de L'Epine
Acis, fåraherde tenor
Damon, hans vän och färdkamrat tenor (gossopran i versionen 1718)
Polyphemus, cyklop bas
Coridon, fåraherde sopran (i några av versionerna)

Handling[redigera | redigera wikitext]

Acis och Galatea är varandra mycket tillgivna. Polyphemus vill med våld tilltvinga sig Galateas kärlek. Acis strider med cyklopen, men besegras. Naturen, människorna och gudarna sörjer fåraherden, som förvandlas till en källa.

Sagan om Galatea i den grekiska mytologin har utgjort underlag till operans handling.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]