Adolf Fredriks församling

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Adolf Fredriks församling
Sankt Olofs församling (-1775)
Församling
Adolf Fredriks kyrka från Kammakargatan Stockholm 20060509.jpg
LandSverige
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftStockholms stift
KommunStockholms kommun[1]
Bildad1675
 avKungsbacksförsamlingen
 av del avKlara församling
UtbrutetSabbatsbergs fattighus församling (1752)
S:t Matteus församling (1906)
Gustav Vasa församling (1906)
InförlivatBarnhusförsamlingen (1786)
Sabbatsbergs fattighus församling (1888)
Borgerskapets änkhus församling (1889)
Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling (1889)
Upphov tillStockholms Adolf Fredriks distrikt
Medlemmar4 642 (55 %) ()[2]
Folkmängd8 449 ()[2]
Karta
Adolf Fredriks församling Sankt Olofs församling (-1775)s läge i Stockholms län.
Red pog.svg
Adolf Fredriks församling
Sankt Olofs församling (-1775)s läge
i Stockholms län.
Koordinat59°20′17″N 18°03′36″E / 59.337944444444°N 18.060111111111°Ö / 59.337944444444; 18.060111111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod018007 () och 018005 (–)
Pastoratskod130106
KyrkoarkivSE/SSA/0001
Redigera Wikidata

Adolf Fredriks församling är en församling som utgör ett eget pastorat i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift i Svenska kyrkan.[3] Församlingen ligger i Stockholms kommun i Stockholms län.[4]

Församlingen ligger i Stockholms innerstadNorrmalm och i Vasastan, och begränsas av Kungstensgatan, Dalagatan, Tegnérgatan, Klara sjö, Olof Palmes gata, Tunnelgatan och Döbelnsgatan.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Församlingen bildades 1675 under namnet Sankt Olofs församling genom en utbrytning ur Klara församling och införlivning av Kungsbacksförsamlingen. Namnet ändrades 1 maj 1775 till det nuvarande. 1 augusti 1752 utbröts Sabbatsbergs fattighus församling som återuppgick 1 juli 1888. 3 mars 1786 införlivades Barnhusförsamlingen. 1889 införlivades Borgerskapets änkhus församling samt Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling. 1 maj 1906 utbröts Gustav Vasa och S:t Matteus församlingar.

Församlingen ingick till 1 maj 1775 i Klara pastorat för att därefter utgöra ett eget pastorat.[5]

Areal[redigera | redigera wikitext]

Adolf Fredriks församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 0,5 kvadratkilometer, varav 0,5 kvadratkilometer land.[6]

Kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]

Församlingshem[redigera | redigera wikitext]

Adolf Fredriks församlingshem ligger på Kammakargatan 30. Byggnaden uppfördes 1908-1910 enligt ritningar av Hagström & Ekman.

Adolf Fredriks församlingshem.

Organister[redigera | redigera wikitext]

Lista över organister.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1692-1703 Nils Larsson Breman -1703 Organist
1705 Nils Lind
1740 Isaac Biörck Organist
1755 Carl Dijkman -1771 Organist
1760 Johan Gottfried Jäger 1741-1822 Organist och musikant.
1783-1815 Daniel Baijard Organist
1815-1818 Peter Askergren 1767-1818 Organist
1818-1854 Carl Gustaf Carlsson 1774-1854 Organist
1898-1901 A. A. Holtz Organist
1914-1949 Gustaf Nordqvist 1886-1949 Organist

Körer[redigera | redigera wikitext]

Adolf Fredriks vokalensemble är en av församlingens körer, liksom Adolf Fredriks ungdomskör.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationell Arkiv Databas: SE/018005000, läst: 18 juni 2018
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan
  3. ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  4. ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]