Adolf Fredriks församling
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
| Adolf Fredriks församling Sankt Olofs församling (-1775) Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Stockholms kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Stockholms stift |
| Bildad | 1675 |
| av | Kungsbacksförsamlingen |
| av del av | Klara församling |
| Utbrutet | Sabbatsbergs fattighus församling (1752) Sankt Matteus församling (1906) Gustav Vasa församling (1906) |
| Införlivat | Barnhusförsamlingen (1786) Sabbatsbergs fattighus församling (1888) Borgerskapets änkhus församling (1889) Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling (1889) |
| Medlemmar | 4 316 (49 %) ()[2] |
| Folkmängd | 8 859 ()[2] |
| Upphov till | Stockholms Adolf Fredriks distrikt |
| Karta | |
  Adolf Fredriks församling Sankt Olofs församling (-1775)s läge i Stockholms län. | |
| Koordinat | 59°20′17″N 18°03′36″Ö / 59.337944444444°N 18.060111111111°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 018007 (–) 018005 (–) |
| Pastoratskod | 130106 |
| Kyrkoarkiv | SE/SSA/0001 |
| Redigera Wikidata | |
Adolf Fredriks församling är en församling som utgör ett eget pastorat i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift i Svenska kyrkan.[3] Församlingen ligger i Stockholms kommun i Stockholms län.[4]
Församlingen ligger i Stockholms innerstad på Norrmalm och i Vasastan, och begränsas av Kungstensgatan, Dalagatan, Tegnérgatan, Klara sjö, Olof Palmes gata, Tunnelgatan och Döbelnsgatan.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Församlingen bildades 1675 under namnet Sankt Olofs församling genom en utbrytning ur Klara församling och införlivning av Kungsbacksförsamlingen. Namnet ändrades 1 maj 1775 till det nuvarande. 1 augusti 1752 utbröts Sabbatsbergs fattighus församling som återuppgick 1 juli 1888. 3 mars 1786 införlivades Barnhusförsamlingen. 1889 införlivades Borgerskapets änkhus församling samt Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling. 1 maj 1906 utbröts Gustav Vasa och S:t Matteus församlingar.
Församlingen ingick till 1 maj 1775 i Klara pastorat för att därefter utgöra ett eget pastorat.[5]
Areal[redigera | redigera wikitext]
Adolf Fredriks församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 0,5 kvadratkilometer, varav 0,5 kvadratkilometer land.[6]
Kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]
Församlingshem[redigera | redigera wikitext]
Adolf Fredriks församlingshem ligger på Kammakargatan 30. Byggnaden uppfördes 1908-1910 enligt ritningar av Hagström & Ekman.
Kyrkoherdar[redigera | redigera wikitext]
| Ämbetstid[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1775–1789 | Johan Gustaf Flodin | 1741–1808 | Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling. |
| 1786 | Pehr Olofsson Fredell | 1754–1788 | Utnämndes 1786 och avled för tillträdandet. |
| 1789–1813 | Per Samuel Drysén | 1760–1818 | Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling. |
| 1813–1818 | Johan Olof Wallin | 1779–1839 | Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling. |
| 1818–1824 | Erland Colliander | 1760–1824 | |
| 1825–1838 | Lars Christian Tunelius | 1785–1848 | Senare kyrkoherde i Sala församling. |
| 1838–1870 | Nils Johan Ekdahl | 1799–1870 | |
| 1871–1895 | Albert Staaff | 1821–1895 | |
| 1897–1908 | Elis Heüman | 1859–1908 | |
| 1910–1927 | Carl Rudolf Hasselrot | 1855–1927 | |
| 1929–1937 | Anders Hagardt | 1873–1937 | |
| 1938–1948 | Tord Valfrid Ström | 1878–1955 |
Förste komministrar[redigera | redigera wikitext]
| Ämbetstid[7][8] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1674–1689 | Petrus Andreæ Muur | –1689 | |
| 1691–1718 | Nicolaus Petri Tjällman | 1652–1718 | |
| 1720–1759 | Petrus Rudberg | 1680–1759 | |
| 1761–1764 | Jonas Warolin | 1720–1764 | |
| 1765–1775 | Nils Olin | 1723–1806 | Senare kyrkoherde i Väsby församling. |
| 1775–1783 | Jonas Raphael Rothstein | 1744–1820 | Senare kyrkoherde i Billinge församling. |
| 1783–1795 | Johan Eric Unge | 1759–1795 | |
| 1798–1801 | Sven Johan Almqvist | 1769–1843 | Senare kyrkoherde i Gränna församling. |
| 1801–1809 | Johan Fredrik Hvalström | 1766–1842 | Senare kyrkoherde i Ulricehamn. |
| 1809–1820 | Mathias Rudolph Norelius | 1773–1826 | Senare kyrkoherde i Arbrå församling. |
| 1820–1827 | Nathanael Wallin | 1787–1870 | Senare kyrkoherde i Västra Tunhems församling. |
| 1827–1839 | Johan Biljer | 1790–1841 | Senare kyrkoherde i Hjälstads församling. |
| 1839–1850 | Lars Wilhelm Löhman | 1803–1869 | Senare kyrkoherde i Spånga församling. |
| 1850–1858 | Gustaf Janzon | 1813–1877 | Senare kyrkoherde Gillberga församling. |
| 1858–1883 | Carl Erik Höök | 1821–1883 | |
| 1886–1919 | Jöns Persson Vicander | 1834–1919 | |
| 1919–1947 | Karl Erik Wallstersson | 1872– |
Andre komministrar[redigera | redigera wikitext]
| Ämbetstid[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1876–1886 | Jöns Persson Vicander | 1834–1919 | |
| 1886–1893 | Edvard Evers | 1853–1919 | Senare kyrkoherde i Norrköping. |
| 1894–1906 | Gustaf Edvard Ring | ||
| 1906–1925 | - | - | Indragen. |
| 1925–1939 | Ernst Gustaf Wolfbrandt | 1869–1945 |
Organister[redigera | redigera wikitext]
Lista över organister.
| Verksam | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1692-1703 | Nils Larsson Breman | -1703 | Organist |
| 1705 | Nils Lind | ||
| 1740 | Isaac Biörck | Organist | |
| 1755 | Carl Dijkman | -1771 | Organist |
| 1760 | Johan Gottfried Jäger | 1741-1822 | Organist och musikant. |
| 1783-1815 | Daniel Baijard | Organist | |
| 1815-1818 | Peter Askergren | 1767-1818 | Organist |
| 1818-1854 | Carl Gustaf Carlsson | 1774-1854 | Organist |
| 1898-1901 | A. A. Holtz | Organist | |
| 1914-1949 | Gustaf Nordqvist | 1886-1949 | Organist.[9] |
| 1954–1962 | Folke Brundin | 1908–1962 | Organist |
| 1963–1964 | Eskil Burman | 1928- | Organist.[10] |
| 1962–1999 | Anders Öhrwall | 1932–2012 | Organist.[11] |
Körer[redigera | redigera wikitext]
Adolf Fredriks vokalensemble är en av församlingens körer, liksom Adolf Fredriks ungdomskör.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/018005000, läst: 18 juni 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015
- ^ [a b c] Adolf Fredriks församling i Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951)
- ^ S:t Olofs församling i Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951)
- ^ Kyrkomusikernas riksförbund: 1901-2001. Stockholm: Kyrkomusikernas riksförbund. 2001. sid. 166. Libris 8376384. ISBN 9177180224
- ^ DOMPROSTERIET i Sveriges statskalender 1964
- ^ Adolf Fredriks församling i Projekt Runeberg
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Se kartdata överlagrat på
| ||||||||||||||||||||||||||||
