Stockholms län

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Huvudartikel: Stockholm
För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser).
Stockholms län
Län
Stockholms läns vapen.svg
Vapen för Stockholms län tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland,
Södermanland
Region Region Stockholm
Läge 59°20′N 18°10′Ö / 59.333°N 18.167°Ö / 59.333; 18.167
Residensstad Stockholm
Area Rankad 16:e
 - Totalt 6 514 km²
Folkmängd Rankad 1:a
 - Totalt 2 444 899 (2023-03-31) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 375 invånare/km²
Inrättat 1641/1714
Landshövding Anna Kinberg Batra
Länskod 01
Geonames 2673722
Geokod 0200000[2]
Länsbokstav B (–1967)
AB (1968–)
Karta SCB geodata
Stockholms läns läge i Sverige.
Stockholms läns läge i Sverige.
Norrtälje kommunSigtuna kommunVallentuna kommunÖsteråkers kommunUpplands-Bro kommunUpplands Väsby kommunTäby kommunJärfälla kommunSollentuna kommunDanderyds kommunVaxholms kommunVärmdö kommunEkerö kommunSundbybergs kommunSolna kommunLidingö kommunStockholms kommunNacka kommunSalems kommunBotkyrka kommunHuddinge kommunTyresö kommunNykvarns kommunSödertälje kommunNynäshamns kommunHaninge kommun
Kommuner i Stockholms län. Bilden är en så kallad ”Imagemap”; Håll muspekaren över en kommun för att se dess namn. Klicka för att komma till dess artikel.

Stockholms län är ett av Sveriges län. Det är beläget i östra Svealand och har Sveriges huvudstad Stockholm som residensstad.

Stockholms län är vid riksdagsval i Sverige indelat i Stockholms kommuns valkrets och Stockholms läns valkrets. Stockholms län motsvarar i omfattning Storstockholm och det mer informella begreppet stockholmsregionen. I EU:s statistiska NUTS-indelning motsvarar Stockholms län riksområdet Stockholm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Se även Stockholms slottslän som fanns fram till 1634.

Stockholms län ingick åren 1634–1641 i Upplands län. Under åren 1641–1654 var Stockholms och Uppsala län utbrutna för att 1649–1652 och från 1655–1714 åter vara förenade. 1714 gjordes en ny, slutgiltig indelning i två län.

Stockholms stad ingick inte i länet utan bildade en särskild administrativ enhet, underställd Överståthållarämbetet, ÖÄ. Stockholm var dock länets residensstad, den enda belägen utanför det egna länet. Från den 1 januari 1968 förenades Stockholm med länet.

1971 överfördes Upplands-Bro kommun hit från Uppsala län, Knivsta landskommun övergick till Uppsala län, och områdena för Enhörna landskommun och Hölö landskommun överfördes hit från Södermanlands län. Samtidigt överfördes de nordligaste delarna av det gamla länet till Uppsala län, den del som utgjorde Östhammars stad och kom att bli Östhammars kommun.[3]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Länet utgörs av delar av landskapen Uppland och Södermanland. Högsta naturliga berg med 111 meter över havet är Tornberget, beläget i Tornbergets naturreservat. Länet gränsar mot Södermanlands och Uppsala län. Stockholms län delar dessutom en extremt kort landgräns med Finland, på ön Märket.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Länet består av 26 kommuner, vilket gör det till det län med tredje flest kommuner av länen i Sverige, efter Västra Götalands län och Skåne län.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska majoriteter i Stockholms län[redigera | redigera wikitext]

Region Politiskt styre Antal mandat Källa Regionstyrelsens ordf Oppositionsråd
Region Stockholm           M+C+L+KD+MP 78 av 149 [4] Iréne Svenonius (M)[5] Aida Hadzialic (S), Talla Alkurdi (S), Jens Sjöström (S), Anna Sehlin (V)[6]
Kommun Politiskt styre Antal mandat Kommunstyrelsens ordförande Oppositionsråd
Botkyrka           S+KD+MP+L+C [7] 38 av 75 [7] Ebba Östlin (S)[8] Stina Lundgren (M)[9]
Danderyd       M+L+KD [10] 26 av 45 [10] Hanna Bocander (M)[11] Siv Sahlström (C)[12]
Ekerö       M+C+KD [13] 17 av 41 (minoritet) [13] Adam Reuterskiöld (M)[14] Hanna Svensson (S)[14]
Haninge         S+L+C+KD [15] 27 av 61 (minoritet) [15] Meeri Wasberg (S)[16] Sven Gustafsson (M)[16]
Huddinge             M+L+C+DP+KD+HP [17] 30 av 61 (minoritet) [17] Daniel Dronjak (M)[18] Sara Heelge Vikmång (S), Rasmus Lenefors (S), Nujin Alacabek (V),

Anders Lönroth (MP), Mats Arkhem (SD) [18]

Järfälla         M+L+KD+C [19] 27 av 61 (minoritet) [19] Emma Feldman (M)[20] Eva Ullberg (S), Bengt Harju (S), Bo Leinerdal (V), Mikael Jämtsved (MP)[20]
Lidingö         M+LP+L+KD [21] 29 av 51 [21] Daniel Källenfors (M)[22] Patrik Sandström (MP)[22]
Nacka         M+C+L+KD [23] 33 av 61 [23] Mats Gerdau (M)[24] Khashayar Farmanbar (S), Mikael Carlsson (NL), Sidney Holm (MP) [24]
Norrtälje         M+C+L+KD [25] 27 av 61 (minoritet) [25] Bino Drummond (M) [26] Ulrika Falk (S), Olle Jansson (S), Andrea Kronvall (SD) [26]
Nykvarn       NP+M+MP 16 av 31 [27] Bob Wållberg (NP) [28] Märtha Dahlberg (S) [28]
Nynäshamn         M+L+C+KD [29] 16 av 41 (minoritet) [29] Harry Bouveng (M) [30] Patrik Isestad (S) [30]
Salem         M+L+C+KD [31] 16 av 31 [31] Lennart Kalderén (M) [32] Arne Närström (S) [32]
Sigtuna           M+C+L+KD+SfS [33] 27 av 51 [33] Olov Holst (M) [34] Marie Axelsson (S) [34]
Sollentuna         M+L+KD+C [35] 34 av 61 [35] Henrik Thunes (M) [36] Joakim Jonsson (S), Peter Godlund (MP) [36]
Solna           M+L+MP+C+KD [37] 35 av 61 [37] Pehr Granfalk (M) [38] Sara Kukka-Salam (S), Peter Rangwe (S), Sandra Lindström (V) [38]
Stockholm           M+L+MP+C+KD [39] 54 av 101 [39] Anna König Jerlmyr (M) Karin Wanngård (S), Emilia Bjuggren (S), Olle Burell (S),

Jan Valeskog (S), Clara Lindblom (V)

Sundbyberg       S+C+L [40] 26 av 61 (minoritet) [40] Peter Schilling (S) [41] Axel Conradi (M), Moisés Ubeira (V), Gary Aelius (SD), Anton Fendert (MP),

Marcus Jonsson (KD), Vida Basti (V) [41]

Södertälje         S+KD+C+MP [42] 35 av 65 [42] Boel Godner (S) [43] Alexander Rosenberg (M) [43]
Tyresö       S+L+MP [42] 23 av 51 (minoritet) [42] Anita Mattsson (S) [44] Anki Svensson (M) [44]
Täby         M+L+C+KD [45] 45 av 61 [45] Erik Andersson (M) [46] Agneta Lundahl Dahlström (S), Janne Boman (S) [46]
Upplands-Bro         M+L+KD+C [45] 19 av 41 (minoritet) [45] Fredrik Kjos (M) [47] Camilla Janson (S) [47]
Upplands Väsby           M+VB+KD+L+C [48] 25 av 51 (minoritet) [48] Oskar Weinmar (M) [49] Mathias Bohman (S) [49]
Vallentuna         M+C+L+KD [50] 29 av 51 [50] Parisa Liljestrand (M) [51] Jerri Bergström (S) [51]
Vaxholm       C+S+L [52] 10 av 31 (minoritet) [52] Malin Forsbrand (C) [53]
Värmdö           M+C+L+MP+KD [54] 28 av 51 [54] Deshira Flankör (M) [55] Carl Kangas (S), Karin Voltaire (S) [56]
Österåker         M+L+C+KD [57] 27 av 51 [57] Michaela Fletcher (M) [58] Sofia Almgren (S) [58]

Regionpolitik[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell visar valresultatet i 2022 års landstingsval [59]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal % +/− Antal +/−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 476 525 33,00 +6,77 50 +10
  Moderaterna 291 363 20,18 −2,09 31 −3
  Vänsterpartiet 167 214 11,58 +1,01 18 +2
  Sverigedemokraterna 154 734 10,72 +0,98 16 +1
  Kristdemokraterna 95 506 6,61 -1,13 10 -2
  Folkpartiet liberalerna 86 968 6,02 −1,99 9 −3
  Centerpartiet 84 489 5,85 -2,16 9 -3
  Miljöpartiet de gröna 54 587 3,78 -1,85 6 −2
Övriga partier 32 620 2,26 0 0
Totalt 1 444 006 100,00 +/−0 149
S+V+C+MP 83 +7
S+MP+V 74 +10
M+SD+KD+L 66 -7
Alliansen+MP 65 -13
Alliansen 59 -11

Valdeltagandet uppgick till 81,48 %[59]

Stockholms län i rikspolitiken[redigera | redigera wikitext]

I Riksdagsval är Stockholms län indelat två valkretsar: Stockholms kommuns valkrets vilket består endast av Stockholms kommun medan Stockholms läns valkrets består av övriga kommuner i Stockholms län.

Nedanstående tabell visar valresultatet i Stockholms kommuns valkrets i 2022 års riksdagsval.[60]

Valdeltagandet i procent (Stockholms kommun)
Valdeltagande 2014
  
85,81 %
Valdeltagande 2010
  
84,96 %
Parti Röster Mandatfördelning
Antal +− % Antal +−
  Socialdemokraterna 170 308 28,07 +4,31 9 +1
  Moderata samlingspartiet 115 706 19,07 -2,81 6 -1
  Vänsterpartiet 71 171 11,73 -1,39 4 -
  Sverigedemokraterna 64 730 10,67 +0,83 4 +1
  Miljöpartiet de gröna 60 791 10,02 +2,32 4 +1
  Centerpartiet 51 437 8,48 −0,59 3 -
  Folkpartiet liberalerna 41 663 6,87 −0,98 3 -
  Kristdemokraterna 19 227 3,17 −1,70 1 -
  Övriga 11 721 1,93 -0,01
Antal giltiga röster 606 754
Blanka ogiltiga röster 4 311
Övriga ogiltiga röster 843
Totalt 611 908

Antalet röstberättigade inför valet utgjorde 728 089.


Nedanstående tabell visar valresultatet i Stockholms läns valkrets i 2022 års riksdagsval.[61]

Valdeltagandet i procent (Stockholms läns vakrets)
Valdeltagande 2014
  
85,52 %
Valdeltagande 2010
  
84,97 %
Parti Röster Mandatfördelning
Antal +− % Antal +−
  Socialdemokraterna 223 056 27,12 +4,06 11 +1
  Moderata samlingspartiet 197 466 24,01 -2,00 10 -1
  Sverigedemokraterna 144 315 17,55 +2,31 8 +1
  Centerpartiet 60 776 7,39 -1,17 3 -
  Vänsterpartiet 51 623 6,28 +0,65 3 -
  Folkpartiet liberalerna 48 949 5,95 -0,99 3 -
  Miljöpartiet de gröna 42 284 5,14 +0,35 3 -
  Kristdemokraterna 40 207 4,89 -2,09 2 -1
  Övriga 13 836 1,68 -0,18
Antal giltiga röster 822 512
Blanka ogiltiga röster 6 746
Övriga ogiltiga röster 949
Totalt 830 207

Antalet röstberättigade inför valet utgjorde 1 006 456

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Länet har ett förhållandevis omfattande jord- och skogsbruk. Näringen är blygsam vad gäller sysselsättningen, men i exempelvis den ytstora Norrtälje kommun är den betydelsefull och där finns 40 procent av länets jordbruksföretag.[källa behövs]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Stockholms län är Sveriges mest folkrika, med drygt 20 procent av befolkningen, och det mest folktäta (369 invånare/km²). Den 31 mars 2023 hade länet 2 444 899 invånare. Mer än hälften av länets invånare räknas av SCB som öbor.[62]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

De tio största tätorterna sett till folkmängd:

Nr Tätort Folkmängd
(31 december 2018)
1 Stockholm 1 583 374
2 Upplands Väsby och Sollentuna 144 826
3 Södertälje 73 387
4 Lidingö 43 925
5 Tumba 42 227
6 Åkersberga 34 246
7 Vallentuna 32 615
8 Märsta 29 162
9 Gustavsberg 23 395
10 Norrtälje 20 721

Residensstaden är i fet stil

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Folkmängden nedan avser Stockholms län inklusive Stockholms kommun från 1800 till 2020 med 10-årsintervaller.
Källor: Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor: Rapporten befolkningen i Stockholm 1252-2005 och Folkmängden länsvis. Vart femte år 1805-2005[död länk] SCB: [63]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Traditioner[redigera | redigera wikitext]

Kultursymboler och viktiga personligheter[redigera | redigera wikitext]

Länsvapnet
Länsstyrelsens vapen fram till 1968.
Gränsmärke från 1936 mellan Stockholms stad och Stockholms län. Skylten är placerad vid Gamla Södertäljevägen på gränsen mellan Segeltorp i Huddinge kommun och Fruängen i Stockholm.

Blasonering: "Sköld, genom en uppåtriktad kil av guld, vari ett avslitet svart griphuvud med näbb och tunga röda, kluven i blått, vari ett S:t Erikshuvud av guld, och i rött, vari ett riksäpple av guld."

Det nuvarande länsvapnet, innehållande element från Stockholms, Södermanlands och Upplands vapen, skapades i samband med att det nuvarande länet bildades genom sammanläggning av det tidigare Stockholms län med Stockholms överståthållareskap år 1968. Det tidigare länsvapnet från 1947 var en kombination av Södermanlands och Upplands vapen medan Överståthållarämbetet förde en variant av Stockholms stadsvapen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2023”. Statistiska centralbyrån. 11 maj 2023. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-1-2023/. Läst 11 maj 2023. 
  2. ^ [a b] Bo Öhngren (red.), GEOKOD : en kodlista för den administrativa indelningen i Sverige 1862-1951, Uppsala universitet, 1977, ISBN 978-91-554-0552-6, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Focus, Almqvist & Wiksells förlag (1970)
  4. ^ P4 Stockholm: "Blågrönt styre i landstinget", 2018-10-14, läst 2018-10-14
  5. ^ ”Ordinarie ledamöter i landstingsstyrelsen”. Stockholms läns landsting. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171026214524/http://www.sll.se/kontakt/fortroendevalda/landstingsstyrelsen/. Läst 26 oktober 2017. 
  6. ^ ”Regionråd”. www.sll.se. https://www.sll.se/politik/regionrad/. Läst 22 april 2020. 
  7. ^ [a b] Dagens Nyheter: "Klart: Här är det oväntade styret i Botkyrka", 2018-09-21, läst 2018-09-25
  8. ^ ”Kommunstyrelsen - Välkommen till Botkyrka Kommun”. www.botkyrka.se. https://www.botkyrka.se/kommun--politik/politik-och-namnder/kommunstyrelsen.html. Läst 22 april 2020. 
  9. ^ ”Stina Lundgren – Moderaterna i Botkyrka”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200201175043/http://www.botkyrkamoderaterna.se/stina-lundgren/. Läst 22 april 2020. 
  10. ^ [a b] ”M, L och KD överens om styret i Danderyd”. Mitt i ; Stockholm. 22 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181023160738/https://mitti.se/nyheter/och-overrens-styret/. Läst 22 april 2020. 
  11. ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Danderyds kommun”. danderyd.tromanpublik.se. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201014190418/https://danderyd.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=15. Läst 22 april 2020. 
  12. ^ ”Press”. www.danderyd.se. https://www.danderyd.se/kommun-och-politik/press/. Läst 22 april 2020. 
  13. ^ [a b] ”SD har tagit vågmästarrollen – tänker förhindra maktskifte”. Mälarö Tidning. 24 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181024192442/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/sd-har-tagit-vagmastarrollen-tanker-forhindra-maktskifte/reprjx!MZf1l1Nkiyfp8lSMLZ0uw/. Läst 22 april 2020. 
  14. ^ [a b] ”Kommunalråd och Oppositionsråd - Ekerö kommun”. www.ekero.se. Ekerö kommun. https://www.ekero.se/Kommun_och_politik/Kommunens-organisation/Den-politiska-organisationen/Kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 22 april 2020. 
  15. ^ [a b] Mitti Haninge: "Bekräftat: De vill bilda Haninges nya styre", 2018-11-05 Arkiverad 8 november 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-11-08
  16. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Haninge kommun. https://www.haninge.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 22 april 2020. 
  17. ^ [a b] Huddinge Direkt: "Klart idag: Minoritet tänker styra Huddinge" Arkiverad 26 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., 2018-09-21, läst 2018-09-26
  18. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/sa-styrs-huddinge/kommunalrad/. Läst 22 april 2020. 
  19. ^ [a b] ”Alliansen tar över styret i Järfälla”. Mitt i ; Järfälla. 11 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 30 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190330170841/https://mitti.se/nyheter/alliansen-styret-jarfalla/?omrade=jarfalla. Läst 22 april 2020. 
  20. ^ [a b] ”Kommunalråd - Politiker i Järfälla”. jarfalla.tromanpublik.se. Arkiverad från originalet den 11 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210511185105/https://jarfalla.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=11. Läst 22 april 2020. 
  21. ^ [a b] SVT Nyheter: "Klart med nytt styre på Lidingö", 2018-11-12, läst 2018-11-12
  22. ^ [a b] Pettersson, Ulf. ”Lidingö stad”. www.lidingo.se. https://www.lidingo.se/toppmeny/stadpolitik/sastyrslidingo/politikochnamnder/kommunalradochoppositionsrad.4.71a0cb2812cf0ccba2680002202.html. Läst 22 april 2020. 
  23. ^ [a b] ”Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter valet 2018”. Nacka kommun. 23 oktober 2018. https://www.nacka.se/kommun--politik/politik-handlingar-och-protokoll/kommunfullmaktige/mandatfordelning/. 
  24. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. www.nacka.se. https://www.nacka.se/kommun--politik/politik-handlingar-och-protokoll/kommunstyrelsen/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 22 april 2020. 
  25. ^ [a b] ”KLART: De tar över styret i Norrtälje”. Norrtälje Tidning. 21 oktober 2018. https://www.norrteljetidning.se/logga-in/klart-de-tar-over-styret-i-norrtalje.  [inloggning kan krävas]
  26. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd Norrtälje kommun”. www.norrtalje.se. https://www.norrtalje.se/info/kommun-och-politik/politik-och-fortroendevalda/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 22 april 2020. 
  27. ^ ”Nykvarns nya styre presenteras – tre partier bildar majoritet”. Sveriges Television. 15 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/nykvarns-nya-styre-presenteras. 
  28. ^ [a b] ”Kommunalråd - Nykvarns kommun”. www.nykvarn.se. Arkiverad från originalet den 20 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200520230123/https://www.nykvarn.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunalrad.4.264e8b07148a6a799371b691.html. Läst 22 april 2020. 
  29. ^ [a b] ”Nu är Nynäshamns nya styre klart”. Sveriges Television. 22 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/nu-ar-nynashamns-nya-styre-klar. 
  30. ^ [a b] ”Politisk ledning - Nynäshamns kommun”. Arkiverad från originalet den 18 september 2020. https://web.archive.org/web/20200918200738/https://www.nynashamn.se/Kommun-och-politik/Politik-och-fortroendevalda/Politisk-ledning.html. Läst 22 april 2020. 
  31. ^ [a b] ”Fortsatt borgerligt styre i Salem”. Sveriges Television. 12 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/fortsatt-borgerligt-styre-i-salem. 
  32. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd | Salems Kommun”. www.salem.se. https://www.salem.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 22 april 2020. 
  33. ^ [a b] Märsta.nu: "Nya kommunledningen på plats", 2018-10-19, läst 2018-10-25
  34. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. www.sigtuna.se. https://www.sigtuna.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad.html. Läst 22 april 2020. 
  35. ^ [a b] ”Alliansen återuppstår i Sollentuna”. Vi i Sollentuna. 15 oktober. Arkiverad från originalet den 3 november 2018. https://web.archive.org/web/20181103170913/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/alliansen-ateruppstar-i-sollentuna/reprjo!6uyPAwhT35iOzbPZlAd1mg/. Läst 22 april 2020. 
  36. ^ [a b] ”Kontakta din politiker”. www.sollentuna.se. https://www.sollentuna.se/kommun--politik/politik-och-demokrati/kontakta-din-politiker/. Läst 22 april 2020. 
  37. ^ [a b] ”Nytt grönblått styre i Solna”. Dagens Nyheter. 15 oktober 2018. https://www.dn.se/sthlm/nytt-gronblatt-styre-i-solna/. 
  38. ^ [a b] ”Kommunalråd - Förtroendemannaregister för Solna stad”. solna.tromanpublik.se. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200814051920/https://solna.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=341. Läst 22 april 2020. 
  39. ^ [a b] SVT Nyheter: "Nytt styre presenteras i Stockholms stad", 2018-10-12, sett 2018-10-12
  40. ^ [a b] SVT Nyheter: "Nytt styre presenteras i Sundbyberg", 2018-11-09, läst 2018-11-09
  41. ^ [a b] ”Kommunal- och oppositionsråd”. www.sundbyberg.se. https://www.sundbyberg.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunal--och-oppositionsrad.html. Läst 22 april 2020. 
  42. ^ [a b c d] SVT Nyheter: "Nytt styre för Södertälje kommun klart", 2018-09-25, läst 2018-09-26
  43. ^ [a b] ”Kommunalråd”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/moten-handlingar-och-protokoll/k/. Läst 22 april 2020. 
  44. ^ [a b] ”Förtroendevalda”. www.tyreso.se. https://www.tyreso.se/organisation--styrning/politik-och-fortroendevalda/fortroendevalda.html#h-Kommunalradmandatperioden20192022. Läst 22 april 2020. 
  45. ^ [a b c d] Moderaterna i Täby på Facebook: Täby-Alliansen bildar majoritet i kommunen! Läst 2018-11-04
  46. ^ [a b] ”Kommunalråd och gruppledare”. Täby kommun. https://www.taby.se/kommun-och-politik/politik-och-beslut/kommunalrad/. Läst 22 april 2020. 
  47. ^ [a b] ”Ny kommundirektör i Upplands-Bro kommun”. www.upplands-bro.se. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201001084742/https://www.upplands-bro.se/nyheter-2019/2019-03-07-ny-kommundirektor-i-upplands-bro-kommun.html. Läst 22 april 2020. 
  48. ^ [a b] Vi i Väsby: "Beskedet: maktskifte i Väsby", 2018-10-09 Arkiverad 9 oktober 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-10-09
  49. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. www.upplandsvasby.se. Arkiverad från originalet den 5 november 2017. https://web.archive.org/web/20171105042820/http://www.upplandsvasby.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad.html. Läst 22 april 2020. 
  50. ^ [a b] ”Kommunstyret klart i Vallentuna”. Mitt i; Vallentuna. 23 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181023160808/https://mitti.se/nyheter/kommunstyret-klart-vallentuna/?omrade=vallentuna. Läst 22 april 2020. 
  51. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. www.vallentuna.se. https://www.vallentuna.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 22 april 2020. 
  52. ^ [a b] Vaxholms nya styre klart - C knep posten som KSO Arkiverad 22 december 2018 hämtat från the Wayback Machine., 2018-12-22
  53. ^ ”Kommunalråd och gruppledare för övriga partier - Vaxholm”. www.vaxholm.se. Arkiverad från originalet den 25 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200125181605/https://www.vaxholm.se/externwebb-startsida/kommun-och-politik/sa-styrs-vaxholm/politisk-organisation/kommunalrad-och-gruppledare-for-ovriga-partier.html. Läst 22 april 2020. 
  54. ^ [a b] ”Klart med Värmdös nya styre”. Nacka Värmdö-posten. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181018100714/https://www.nvp.se/Varmdo/Varmdo/klart-med-varmdos-nya-styre/. Läst 18 oktober 2018. 
  55. ^ ”Ledamöter i kommunstyrelsen - Värmdö kommun”. www.varmdo.se. Arkiverad från originalet den 27 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220627053732/https://www.varmdo.se/kommunochpolitik/ledningochnamnder/kommunstyrelsen/ledamoterikommunstyrelsen.4.18c983316e0536cb18bb3a7.html. Läst 22 april 2020. 
  56. ^ ”Värmdö får tre oppositionsråd”. www.nvp.se. NACKA VÄRMDÖ POSTEN. https://www.nvp.se/Arkiv/Artiklar/2019/10/i-var-far-varmdo-tre-oppositionsrad. Läst 22 april 2020. 
  57. ^ [a b] ”Första mötet med Österåkers nya fullmäktige”. Mitt i; Stockholm. 23 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181023234331/https://mitti.se/nyheter/forsta-osterakers-fullmaktige/. Läst 22 april 2020. 
  58. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. www.osteraker.se. 6 mars 2023. https://www.osteraker.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/kommunalradochoppositionsrad.4.592cfecd176fc0db87830ae.html. Läst 12 mars 2023. 
  59. ^ [a b] ”Valresultatet hos valmyndigheten”. https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RF/lan/01. Läst 16 mars 2023. 
  60. ^ https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/riksdagsvalkrets/01
  61. ^ https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/riksdagsvalkrets/02
  62. ^ ”SCB”. Arkiverad från originalet den 13 december 2014. https://web.archive.org/web/20141213061029/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Kust-strander-och-oar/13042/13049/Behallare-for-Press/379639/. Läst 29 december 2014. 
  63. ^ ”Folkmängden per månad efter region, ålder och kön. År 2000M01 - 2021M11”. scb.se. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkManad/. Läst 10 februari 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]