Ahmed Midhat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ahmed Midhat.

Ahmed Midhat, född 1841 eller 1844[1] i Istanbul, död 28 december 1913, var en osmansk journalist, författare, översättare och utgivare under Tanzimattiden. Han kallas ofta i litteraturen för Ahmed Midhat Efendi, för att skilja honom från politikern Ahmed Midhat Pasha.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Under några landsflyktsår i Paris tillägnade sig Ahmed Midhat europeisk bildning och kan betraktas som den allmänna folkbildningens fader i Turkiet. Han var den förste, som i litteraturen lyckades inför folkspråket och behandla turkiska motiv enligt den franska novellens mönster, och lade sålunda grunden till den nu så rika gren av turkisk litteratur, som går under namnet milli roman, nationella novellen.[2]

Ahmed Mithat Efendi var politiskt konservativ, och var en produktiv författare; han skrev 250 verk som han publicerade mestadels själv. Från 1878 gav han ut tidningen Tercüman hakikat-i(Sanningens tolk). Dessutom var han beskyddare och lärare åt Fatma Aliye, en av de mest berömda ottomanska författarna.[3]

Verk (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Kıssadan Hisse(1870)
  • Letaif Rivayat-i(1870/1871)
  • Hasan Mellah(1874)
  • Felâtun Bey ile Rakim Efendi(1875)
  • Huseyin Fellah(1875)
  • Vah!(1882)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Tyskspråkiga Wikipedia, som huvudsaken av artikeln är baserad på, anger 1844. Enligt Karlgren, B; Konow, S; Østrup, J; Koht, H; Jensen, A (1925). ”Litteratur och konst”. Det nittonde århundradet, sjätte bandet. P.A. Norstedt & Söner. s. 48.  föddes han 1841.
  2. ^ Svensk Uppslagsbok, Band 1, 1947-1955. (spalt 362)
  3. ^ Karlgren, B; Konow, S; Østrup, J; Koht, H; Jensen, A (1925). ”Sociala förhållanden”. Det nittonde århundradet, sjätte bandet. P.A. Norstedt & Söner. s. 73.